Mediestödet kan ryka 2020

I takt med att många tidningar krymper ner sina nyhetsredaktioner eller avvecklar lokalredaktioner går många utbildade journalister över till att arbeta som informatörer. Yrken som har mycket gemensamt, men som skiljer sig på den punkten att när journalistens uppgift är att ge så allsidigt perspektiv som möjligt, är informatörens uppgift att ge klara svar ur ett givet perspektiv. Västra Götalandsregionen drar det hela till sin spets när man nu etablerarar en egen redaktion och en egen nyhetssajt, VGRfokus, som ska sätta bilden av regionens verksamhet. Det är viktigt att inse att det inte handlar om oberoende journalistik och att det material som VGRfokus, hur professionellt det än är, måste ses som vinklat ur myndighetens eget perspektiv. En myndighet kan, och ska, informera om sin verksamhet, men kan aldrig granska sig själv.

Som komplement till en fungerande mediemarknad kan sajter som VGRfokus fylla sin roll. Men de får aldrig ersätta en granskande journalistik. Att det finns kontinuerlig nyhetsbevakning utförd av opartiska och självständiga redaktioner i hela landet är i själva verket centralt för att upprätthålla en vital demokrati. I alla landets kommuner måste det kunna finnas journalister som rapporterar om aktuella politiska förslag och var politiska partier står i olika frågor, och som granskar makthavare och myndigheter. Den ansträngda ekonomiska situation många lokala- och regionala tidningar har är därför i grund och botten ett demokratiskt problem. När redaktionerna bantas till följd av att antalet prenumeranter minskar samtidigt som annonsintäkterna avtar, i takt med att annonsörer finner att man får bättre genomslag när man lägger annonspengarna på Google, uppstår ett vakuum. Politikens ansvar nu är att hitta system som kan skapa förutsättningar för en fri, oberoende nyhetsjournalistik i hela landet.

Sverige har fått tillstånd från EU att behålla dagens presstödsregler till utgången av 2019. Som skäl till förlängningen av ett stödsystem som ansetts strida mot EU:s statsstödsregler angavs den utredning som arbetat med förslag till utvidgat mediestöd. Medieutredningen presenterade sitt slutbetänkande i november 2016. I utredningens politiska referensgrupp, där det fanns representanter från samtliga riksdagspartier, bidrog de fyra borgerliga partierna tyvärr i väldigt liten omfattning med konstruktiva förslag. Och nu har det bittra beskedet kommit från allianspartierna: man är inte intresserade av medieutredningens förslag om ett breddat mediestöd, man vill istället att Sverige ska göra försök att få en ytterligare förlängning av befintligt presstöd. Detta trots att allt talar för att det blir ytterst svårt att få en förlängning, inte minst mot bakgrund av att det finns ett färdigt berett förslag till breddat mediestöd som ligger i linje med EU:s statsstödsregler.

De borgerliga partierna driver således en linje som riskerar att leda till att Sverige från 2020 kommer att stå utan mediestöd, vilket i sin tur kan leda till omfattande nedläggningar av nyhetsredaktioner runt om i landet. Är det en utveckling de borgerliga partierna är beredda att tvinga fram för att slippa ta politiskt ansvar, eller är det i själva verket vad man egentligen vill uppnå?

Skriver om saken i Altinget.

Annonser

Att få stanna kvar

Nu är det klart att musikalen Att få stanna kvar sätts upp i vår igen, för tredje gången. Önskar att det också vore klart med MPs arbete att få de ensamkommande flyktingbarnen att få stanna kvar. Får så mycket uppgivna mail från personer som lagt ner oerhört engagemang att hjälpa de barn som kommit, och det enda rimliga svaret att ge vore att självklart ska de få stanna!

Yrkeshögskolan växlas upp

Ska imorgon lämna mina vanliga politiska frågor och debattera yrkeshögskolan vid en paneldebatt i samband med yrkeshögskolornas konferens. Det visade sig vara en mer angenäm uppgift än vad jag insåg när jag tackade ja till att hoppa in och ersätta Elisabet Knutsson i debatten. MP var inte bara allmänt pådrivande till att yrkeshögskolan kunde etableras som en ny utbildningsform 2009, men har den här mandatperioden stärkt yrkeshögskolan. I budgetpropositionen för 2018 påbörjas en utbyggnad med 1100 nya platser redan 2018 som fortsätter fram till 2022 då 14 000 nya platser ska vara finansierade, en ökning med ca 45 % i jämförelse med dagens nivå, dvs från ca 30 000 platser till 44 000 platser. Yrkeshögskolan har varit mycket framgångsrik sedan den etablerades, 9/10 av de studerande har fått jobb efter utbildningen och 6/10 inom det direkta yrke utbildningen syftat till. Den rödgröna regeringen har inte ”bara” nu ökat antal platser, men också förbättrat förutsättningarna genom att skapa möjlighet att inrätta behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå om det behövs, samt att den tidigare regeln om att bevilja två utbildningsomgångar om vardera två år utökas till en möjlighet om att beviljas upp till fem utbildningsomgångar. Även om yrkeshögskolan måste vara flexibel i förhållande till näringslivets behov ges då en större långsiktighet för utbildningsanordnaren. Alla MP:s förslag är dock inte genomförda med detta, framöver vill vi också att yrkeshögskolan ska ge högskolepoäng om studenten vill läsa vidare.

Ökar biografbesöken eller är de oförändrade?

Sedan 1/1 2017 har Biografägarförbundet slutat rapportera in statistik  till Svenska Filminstitutet, med motiveringen att man inte längre har något sådant ansvar i och med att filmavtalet inte längre finns. Tyvärr ställer det till problem för biograferna och man kan därför fundera varför  SBF driver frågan så hårt. Inför den momshöjning som gjordes från i praktiken 16,6 till 25 procent moms på biobiljetten,  argumende SBF hårt att detta skulle leda till färre biobesökare. Om så skett hade man rimligtvis gladeligen presenterat statistik. Kan det vara så att man i själva verket inte ser några sådana effekter, och då inte vill redovisa statistiken?

Idag klubbar riksdagen förbättrat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Idag debatterar och beslutar riksdagen om utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. En av de frågor jag lyfte i valrörelsen 2014, efter att ha uppmärksammats på problemen av Åsa Strahlemo, är därmed avbockad. Särskilt kul att det sker i bred politisk enighet, bara tre partier har reservationer, (SD), (M) och (C). Merkostnader för näringsidkare ställs mot tillgänglighet för alla i debatten, där ökad lönsamhet för näringsidkare när tillgängligheten ökar delvis är svaret. Men varför inte låte ett tillgänglighetsrotavdrag vara nästa steg, för att göra det enklare att genomföra nödvändiga investeringar?

Hopp väckt om LSS

De tre domar som urholkat LSS-lagstiftningen har varit ett av mandatperiodens största bakslag. Det arbete vi gjort för att förbättra antidiskrimineringspolitiken och arbeta med tillgängloghetfrågor inom kulturpolitiken känns som futtiga framsteg i jämförelse med det som hänt med LSS. MPs linje har varit att lagstiftningen ska förtydligas så att vi ”rullar tillbaka” systemet så att det fungerar som innan dessa tre domar. Så välkommet att regeringen nu öppnar upp för förändringar av LSS-lagen så att den fungerar som det var tänkt från början!

Alliansen passar i musik- och kulturskolepolitiken

Mycket spännande paneldiskussion hos RUM idag om hur vi kan skapa en musik- och kulturskola som når flera barn och ungdomar i hela landet. Kort sagt borde inte uppväxtkommun begränsa möjligheten för barn och ungdomar att utveckla sin kreativa, estetiska sida. Inga allianspartier ställde dock upp till panelen. Kanske inte så konstigt, då man inte har några statliga resurser för att stärka den kommunala musik- och kulturskolan, men man borde ändå ta sig tid till att komma och förklara varför man inte tycker frågan är prioriterad… I eftersamtalen spekulerade någon att det kanske råder så stor politisk enighet i frågan, och att man därför inte tycker den är värd att debattera. Men tyvärr finns ingen politisk enighet här än.