”Gräsrotsuppror” överdrivet

Det talas mycket om ”gräsrotsuppror” inför Miljöpartiets kongress, bland annat utifrån att några har lagt ett alternativt förslag till partistyrelse vid sidan av valberedningens förslag. Nå, att andra personer kandiderar till partistyrelsen vid sidan av de som är valberedningens förslag är bara sund demokrati – jag har själv tidigare kandiderat till PS även om jag inte föreslagits av valberedningen. Men det är besynnerligt att de som lägger fram det alternativa förslaget inte vidtalat alla personer man föreslår. Och talet om att man vill ha in fler gräsrötter i PS framstår som paradoxalt; i samma ögonblick någon väljs in i partiets styrelse är den per definition inte längre gräsrot, utan topp. Ska den då genast behöva bytas ut?

Här om veckan hade vi medlemsmöte i Uppsala för att diskutera hur våra ombud ska ställa sig till olika frågor. Ombuden kommer inte följa partistyrelsens förslag i alla frågor. Men det innebär inte att det är ett uppror, utan att man tillför nya perspektiv på vissa frågor som PS inte haft, och att man i vissa frågor kommer till andra slutsatser. Den sammantagna bilden är att delegationen står bakom huvudinriktningen av partiets arbete, men konstruktivt bidrar till att stärka partiets politik ytterligare.

Rättsosäkert Migrationsverk

Har tagit några dagar att smälta de fruktansvärda berättelser jag fick höra vid en träff hos Barnombudsmannen i fredags rörande hur ensamkommande flyktingbarn behandlas av Migrationsverket. Vad som är sant eller inte kan jag inte veta, men de barn jag träffade gav väldigt trovärdiga intryck, och även om bara en bråkdel stämmer är bilden att Migrationsverket är rättsosäkert. Jag förstår till fullo de upprörda stämmor som nu talar om psykisk tortyr av barn. Det vi politiskt gjort är att stärka de ekonomiska förutsättningarna för Migrationsverket, men Riksrevisionen bör nog granska om resurserna används som det är avsett.

Små företag kan förbättra världen

Har idag fortsatt min turné bland uppländska miljöteknikföretag hos Tellux. Trots att det är ett litet företag har man ett brett verksamhetsfält, där energieffektiva belysningslösningar som LED-lampor är den ena stommen och förnybar elproduktion i form av vind- och solenergi den andra. Konceptet med belysning som drivs från batterier som laddas av solceller är förstås utmärkt i områden där det saknas elnät, och företaget har nu en lång rad projekt. Snart förverkligar man bl a en solcellsinvestering i Kenya med en omsättning på 3 miljarder kronor och effekt på 320 MW. Själva bygget kommer sysselsätta 500 personer och därefter 50 personer för driftunderhåll. Inte illa för ett litet uppsalaföretag! Men det stannar inte med det, i samtliga projekt man går in i i Afrika har man också ett socialt engagemang – det är alltså inte bara affären som står i fokus, utan att skapa något bra för människorna i området. Ett perspektiv som kanske i princip bara är möjligt att ha ifrån ett företag som inte är börsnoterat och drivs av ägare som jagar på för att maximera avkastningen kortsiktigt? Små företag kan förbättra världen, och därför måste vi fortsätta driva en näringlivspolitik som inte bara ser till de stora företagens önskemål.

 

Kulturarvspropositionen godkänd av kulturutskottet

Kulturutskottet har nu godkänt kulturarvspropositionen, vilken bland annat innefattar en helt ny museilag och ändringar av kulturmiljölagen. Kulturutskottet skickar samtidigt med sex tillkännagivanden till regeringen för det fortsatta arbetet, bland annat att vad gäller det rörliga kulturarvet. Därmed bifalles delvis min motion ”Skydda det rörliga kulturarvet medan det fortfarande är rörligt”. Idag finns ett glapp i kulturarvspolitiken som exempelvis gör att om två båtar är tillverkade vid samma tid och en av dessa förlist och sedan bärgats, har den ett starkare skydd än den båt som ännu flyter. Att min motion delvis bifalles ska däremot inte ses som kritik mot propositionen, utan som nästa steg på vägen. Rom byggdes inte på en dag – och det gör inte kulturarvet heller.

 

Svenskt ledarskap i klimatfrågan

Skriver i UNT tillsammans med MP:s kliamtpolitiska talesperson Stina Bergström om hur Miljöpartiet sett till att Sverige tar ledarskap i klimatfrågan.

I en genomgång av alla partiers klimatpolitik i höstbudgeten var Naturskyddsföreningens analys att Moderaternas klimatpolitik inte bara var ineffektiv, men skulle leda till ökade utsläpp om den genomfördes. Trots det riktar några moderater kritik mot våra förslag för att minska utsläppen från de tunga vägtransporterna och från flyget. Just dessa områden lyftes fram av OECDs oberoende experter, när de granskade Sveriges miljöpolitik, som områden som borde omfattas av reglering för att minska utsläppen. Även EU-kommissionen har rekommenderat att Sverige inför reglering av dessa trafikslag. Finns det någon rimlig motivering för varför utsläpp från flyget inte ska omfattas av miljöskatter? Finns det något rimlig motivering till varför att tåget ska betala en avgift för att köra på rälsen medan långtradare inte behöver betala för att köra på vägen?

Efter åtta år av borgerligt styre lämnade Alliansen inte bara efter sig ett stort finansiellt underskott, utan också ett stort utsläppsgap. S-MP-regeringen har vänt statsfinansernas underskott till överskott och vi är nära att täppa till det ärvda utsläppsgapet.

Enligt Naturvårdsverkets prognoser över Sveriges utsläpp av växthusgaser ökar inte Sveriges utsläpp för den icke-handlande sektorn. Däremot ökar utsläppen från industrin, vilken ingår i EUs system för utsläppshandel. Det är allvarligt och Miljöpartiet verkar därför för att stärka systemet. Skillnaden mellan alliansregeringens klimatpolitik och S-MP-regeringens klimatpolitik är tydlig här. Alliansen sålde Sveriges överskott av utsläppsrätter och medverkade därmed till att utsläppsminskningar i Sverige blev till utsläpp i andra länder, medan den rödgröna regeringen istället köpt upp och makulerat utsläppsrätter, och därmed bidragit till utsläppsminskningar i andra EU-länder!

Ännu enklare att äga sin egen vindkraft

Sveriges vindkraftkooperativ, svef, höll årsmöte igår, med min riksdagskollega Stefan Nilsson som mötesordförande. Med så väl låga elpriser som låga elcertifikat är föreningens ekonomi hårt pressad, men egenägd vindkraft ger fortfarande den billigaste elen i Sverige. Skillnaden gentemot solel, vattenkraft eller kärnkraft är dock mindre än tidigare, så för att attrahera nya medlemmar att gå med i kooperativet beslutade årsmötet att minska kravet på kapitalinsats. Tidigare har man som lägst kunnat köpa en andel motsvarande 1000 kWh/år, denna splittas nu i tiondelar så att den som bara vill ha 100 kW/år ges sådan möjlighet. Splitten sker 1/1 2018 då den som idag har en andel (värd 1000 kW/h) alltså får tio andelar (värda 100 kW/h styck). Föreningen fortsätter samtidigt undersöks möjligheten att komplettera med solel. Eftersom solceller ger mest på sommarhalvåret och vindkraft ger mest på vinterhalvåret är sol och vind utmärkta komplent som inte heller behöver innebära ökad inmatningskapacitet vid föreningens verk.