Alliansen vägrade igår att överlägga om pensionssystemet med MP med vid förhandlingsbordet. Därmed går man mot själva poängen med breda politiska överenskommelser satta att hålla över tid och regeringsskiften. Men även ur ett kortsiktigt politiskt perspektiv är agerandet ologiskt. För att det över huvud taget ska komma fram en proposition krävs att regeringen beslutar så, och en förhandling mellan enbart alliansen och S skulle därmed innebära att MP som regeringspart kommer in i ett senare skede, vilket i praktiken kan gynna MP eftersom MP-ministrarna då kan addera sina krav till ett i övrigt redan färdigförhandlat resultat. Det alliansen vill uppnå är förstås att framatälla regeringen som svag. Men man signalerar samtidigt att man inte tror sig kunna hantera MPs krav vid ett förhandlingsbord. Månne tror man sig inte kunna argumentera mot MPs inriktning att placera pensionspengar inte bara så att de ger avkastning, men också så att de gör samhällsnytta. De senaste åren har synen på möjligheterna vid placeringar utvecklats från att handla om att välja bort de värsta avvarterna, så som vapen- och tobaksindustrin, till att aktivt välja de branscher som bidrar till en hållbar utveckling, så som förnybar energi. Att alliansen inte har argument mot en sådan inriktning är självklart, men frågan är varför man då håller emot?
Niclas Malmberg (MP) 