Har tagit några dagar att smälta de fruktansvärda berättelser jag fick höra vid en träff hos Barnombudsmannen i fredags rörande hur ensamkommande flyktingbarn behandlas av Migrationsverket. Vad som är sant eller inte kan jag inte veta, men de barn jag träffade gav väldigt trovärdiga intryck, och även om bara en bråkdel stämmer är bilden att Migrationsverket är rättsosäkert. Jag förstår till fullo de upprörda stämmor som nu talar om psykisk tortyr av barn. Det vi politiskt gjort är att stärka de ekonomiska förutsättningarna för Migrationsverket, men Riksrevisionen bör nog granska om resurserna används som det är avsett.