Nu drar processen för att fastställa listor i valet 2022 igång. Efter att ha haft mer omfattande politiska uppdrag eller arbetat för Miljöpartiet sedan 1995, har det varit nyttigt att under en period följa politiken mer från håll, och upptäcka hur lite av information/diskussion i olika interna partiforum som faktiskt når ut till bredare kretsar. Vad som ligger bakom olika kompromisser och ställningstaganden är i princip osynligt, och kvar är bilden av ett parti som väljarna har svårt att veta var man har. Samtidigt behövs Miljöpartiets politik lika mycket nu som någonsin, och till det vill jag återigen dra mitt strå till stacken!
I första hand kandiderar jag till riksdagen. Under mina år i kulturutskottet 2014-2018, med Alice Bah Kuhnke som kulturminister, lyckades MP få igenom de flesta stora kultur- och mediepolitiska reformer som var nödvändiga (grundlagssäkring av public service oberoende undantagen). Samtidigt fanns mycket annan politik som jag arbetade för som inte kom i mål under mandatperioden, och som jag vill tillbaka och kämpa för. Trafikutskott eller Näringsutskott är den inriktning jag skulle önska under en andra mandatperiods riksdagsarbete.
Miljöpartiets trafikpolitik har på riksnivå i stor utsträckning fokuserat på höghastighetståg, men vi behöver en långt större omläggning än så, att styra om inrikesflyg till tåg är en detalj i ett sammanhang där lastbilstrafiken fortsätter att växa ohämmat, cyklismen ses som ett trafikslag på marginalen, med resurser därefter, och med en övertro att elbilar kan ersätta kollektivtrafik. Miljöpartiets trafikpolitik måste skapa förutsättningar för alla att resa klimatneutralt, inte bara resenärer mellan storstäderna.
Inom energipolitiken behöver MP både synas bredare och växla upp till en effektpolitik. Miljöpartiet har medverkat till att få bra styrfart på utbyggnaden av förnybar el, men vi måste nu säkra att rätt effekt finns på rätt plats vid rätt tid. När fossil elproduktion nu dras igång för att rida på höga elpriser, och svenska bolag investerar för att etablera ny oljeutvinning, är det tydligt att marknadsförutsättningarna för fossil energi ännu är alldeles för gynnsamma, och måste stramas åt med högre klimatskatter.
Hur få till stånd en acceptans för den minskade materiella konsumtion som är nödvändig för att klara klimatmålen? Ett förslag jag förespråkat och kom långt med 2014-2018 är en skatteväxling i form av höjd koldioxidskatt som återbetalas lika för alla, vilket både leder till minskade klyftor, att skatten inte slår mot ekonomiskt svagare grupper, samtidigt som den ger starkt incitament för åtgärder som minskar utsläppen.
För att lyckas genomföra politik krävs lika delar opinionsarbete och förmåga att samarbeta inom sitt parti och med andra partier. Att MP på egen hand lyfter behov av reformer är en sak, men det är först när vi lyckas skapa ett bredare tryck i frågorna som vi får genomslag för politiken. Och för att i slutänden verkligen kunna bilda majoritet för reformerna krävs förmåga att hitta kompromisser, med utvecklad känsla för hur långt man kan sträcka sig i olika frågor för att maximera inflytandet.
Vis av valutgången 2018 kandiderar jag för första gången också till regionfullmäktige, för att kunna stå till förfogande för politiskt arbete där om jag inte väljs in i riksdagen. Men jag ser ingen möjlighet eller anledning till att dubblera uppdrag i riksdag och region. Invald i riksdagen skulle jag alltså avsäga mig eventuella andra uppdrag.
Niclas Malmberg (MP) 