Ingen inbjudan från kulturutskottet till Svenska Akademin

Svenska Akademins besked att man inte mäktar med att utse nobelpristagare i litteratur i år väcker frågetecken om det kommer att vara ytterligare arbetsuppgifter Akademin lägger åt sidan framöver. Besked kring detta vore önskvärt, för den händelse det finns områden där andra initiativ bör tas för att täcka upp för uteblivna stipendier etc. Likafullt har Miljöpartiets initiativ i kulturutskottet att bjuda in Svenska Akademin för att erhålla information avfärdats, med argumentet att Akademin inte ligger under riksdagens ansvarsområde.

Att riksdagen eller kulturutskottet har något ansvar för Svenska Akademin har heller ingen påstått. Däremot har kulturutskottet ansvar att allmänt stärka förutsättningarna för konst och kultur i landet. För att kunna göra det måste information inhämtas brett, och dialog föras med parter också utanför ett formellt statligt ansvarsområde. Så görs också regelbundet, i form av studiebesök eller olika former av möten. Ett möte också med Svenska Akademin vore därför fullständigt okontroversiellt.

Om Svenska Akademin inte under överskådlig tid kommer att kunna fullfölja uppgifter behöver kulturutskottet full information kring detta. Det är orimligt om exempelvis förutsättningarna för svensk litteratur försämras på grund av situationen inom Svenska Akademin. Frågan bör därför finnas med i beredningsarbetet inför nästa års kulturbudget.

Angående Svenska Akademin som sådan är ett grundläggande problem att stadgarna inte moderniserats under de århundraden som gått sedan Akademin instiftades av Gustav III, och därför inte är anpassade till dagens Sverige. Gustav III var envåldshärskare. Sedan dess har Sverige demokratiserats och monarkin avlövats formell makt. En Akademi instiftad av Gustav III är inte idag en kungens privata angelägenhet, utan en angelägenhet för svenska folket.

Annonser

Kongress för hoppfulla

Även om en kongressdag återstår törs jag utnämna årets kongress till den mest positiva på fyra år. Mediebilden om krisande parti, och om stridigheter kring fortsatt regeringssamverkan eller inte är det ingen på plats i Västerås som känner igen sig i. Men har man bestämt sig för en inriktning kan det vara svårt att anpassa sig till verkligheten…

Extra skoj förstås att idag presentera ett rykande färskt kulturprogram. Det har tagit lång tid att få fram, men att döma av mottagandet vid det seminarium som jag, Alice Bah Kuhnke och Karin Thomasson höll idag har det landat rätt i partiet.

Orimligt med sponsring som krav

Så här på tryckfrihetens dag inser jag att jag varit väldigt naiv vad gäller sponsring i public service, då jag trott att det har handlat om en ekonomisk fråga, dvs ett sätt för svt att kunna sända idrottsevenemang som annars skulle kosta mer än vad som skulle vara möjligt att finansiera. Har dock nu fått förklarat för mig att det i själva verket är så att man över huvud taget inte ges sändningsrättigheter om man inte lyfter fram de sponsrande bolagen. Det innebär att man i praktiken är i händerna på arrangören, vilket ger orimliga konsekvenser. Frågan är hur det kan regleras.

Sänkt rösträttsålder…

Var lite utarbetad efter kammardebatterna igår och några intensiva dagar, men fick rejält med energi genom att träffa en gymnasieklass på förmiddagen idag för att prata kulturpolitik. Kunskapsnivån hos dagens ungdomar är imponerande! Sänkt rösträttsålder till 16 år, så att medelåldern för förstagångsväljare sänks från 20 till 18 år, vore rimligt för att ta tillvara det engagemang och det intresse för politik som många gymnasieungdomar har!

En liten solskenshistoria var att en av eleverna efter genomgången berättade att orsaken till att han valt humanistisk program var att han mailat Alice Bah Kuhnke och frågat om det var ett bra val, och fått ett inspirerande svar!

Skärpt regelverk för bidrag till trossamfund

Sveriges grundlag är solklar – all offentlig förvaltning ska utgå från principen om alla människors lika värde. Men tyvärr har det inte alltid efterlevts, bland annat vid bidragsgivning till trossamfund och föreningar. Trots att problem varit kända under många år, är det först nu med MP i regering och en grön kulturminister som bidragsgivningen skärps.

Utredningen om trossamfund är nu färdig och remitteras. Bland annat föreslås sk exkluderingsgrunder, företeelser som ska medföra att ett trossamfund inte blir berättigat till bidrag. Samtliga exkluderingsgrunder är rimliga, men frågan är om de är tillräckligt tydligt formulerade.

Bl a förslås att trossamfund som kränker barns rättigheter så att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas inte ska ges bidrag. Trossamfund som motsätter sig blodtransfusioner torde därmed exkluderas från bidrag. Lika självklart borde det vara att trossamfund som legitimerar könsstympning av barn eller barnäktenskap exkluderas – tillämpningen får utvisa om skrivningen är tillräckligt skarp eller om den måste skärpas ytterligare.

Regeringen arbetar vidare för att lägga förslag, och de motioner som lagts om att regeringen ska återkomma i frågan kan därför avslås. Det är viktigt att klargöra att det inte innebär ett motstånd mot skärpt lagstiftning, utan en tilltro till att regeringen gör vad den ska – så att inga riksdagsledamöter får för sig att sprida hittepå, på det sätt som vi tyvärr såg efter voteringen om barnäktenskap.

De exkluderingsgrunder som införs vad gäller bidragsgivningen till trossamfund måste också införas vad gäller övriga föreningsbidrag. Det handlar inte om en njugg syn på föreningsbidrag, utan tvärt om något som är nödvändigt för att upprätthålla legitimiteten för föreningsbidrag.

Starkt kommunprogram kräver fortsatt rödgrön regering

Idag presenterade Rickard Malmström, Linda Eskilsson och jag MPs kommunprogram i Uppsala. Ett starkt kommunprogram, men för att genomföra det räcker det inte med MP i fortsatt kommunmajoritet, men också fortsatt rödgrön regering, med tanke på den stora skillnaden i ambitionsnivå vad gäller statens bidrag till kommunerna mellan regeringen och allianspartierna. Läs mer i UNT.