Kategori: Demokrati

Inte lätt att vara moderat i public service-frågan

Har följt upp den tidigare debattartikeln i Aftonbladet med en replik mot Moderaterna, tillsammans med Anna Sibinska och Brita Wessinger. Vi konstaterar att det inte är en lätt uppgift de moderata debattörerna har, när man inom partiet har så vitt skilda uppfattningar om public service. För att inte trampa någon på tårna tvingas man formulera den ena obegripligheten efter den andra. Problemet är att vi samtidigt lever i en värld där politisk kontroll över media blir allt vanligare. Det är ett stort ansvar som vilar på Moderaterna nu när man blockerat möjligheten att ge svenskt public service grundlagsskydd mot politisk styrning.

Annons

Monarkins kostnader

Många tror nog att den svenska monarkin är förhållandevis billig i drift. I själva verket är kostnaden per capita i Sverige bland de högsta i världen, och nivån har skenat iväg de senaste 20 åren, till långt över 1800- och 1900-talets nivåer. Skriver i etc mer om detta och att det är dags att bryta den utvecklingen.

Inte bara vindkraft som stoppas av Försvarsmakten – nu hotas också solceller

I Uppsala län har Ärna lagt en död hand över möjligheterna till vindkraft. Detta då Försvarsmakten motsätter sig vindkraft i en radie om 15 kilometer runt flygplatsen, och därutöver 40 kilometer i flygplanens inflygningsområden. Men det är inte vara vindkraft som stoppas av Försvarsmakten, läser nu att också solceller anses vara ett problem och att villaägare i Skåne därför nekas ha solceller på sitt tak. Samtidigt stort hemlighetsmakeri bakom vad problemet egentligen är, och att ifrågasätta beslutet är i det närmaste tabu. Men frågan måste rimligtvis få diskuteras!

Nyårslöften

Kan blicka tillbaka på ett 2019 som blev mer mödosamt än jag anat, men där resultatet var mödan lönt. Inför 2020 ger jag fem nyårslöften i form av frågor jag lovar att arbeta med.

  1. Opinionsbilda kring effektfrågan. Om klimatfrågan ska kunna mötas med förnybar el, måste det till en elektrifiering av transportsektorn som det saknas infrastruktur för idag. Istället förs en totalt förvirrad energidebatt. Även om regeringen säger rätt saker i den debatten händer för lite, så det politiska trycket i effektfrågan måste öka. Utöver opinionsbildning hoppas jag utifrån Gamla Uppsala Buss behov bidra rent konkret till att hitta lösningar i Uppsala.
  2. Bidra till att öka intresset för att investera i förnybar elproduktion. Sveriges vindkraftkooperativ öppnar nu för möjligheten att rent faktiskt investera i kooperativets fortsatta utbyggnad av vind- och solenergi, genom att ge 3,33 % direktavkastning (20 öre/kWh) på de andelar som man inte behöver för egen del: (Det har gått att köpa fler andelar än vad man behöver även tidigare, men intäkterna från den producerade elen har tillfallit kooperativet, så förändringen är att det inte nu enbart är rent altruistiska skäl som kan förmå någon att köpa fler andelar än vad det egna elbehovet motiverar.) Andra alternativ för den som vill investera i förnybart finns förstås också, t ex Eolus vind (som dock fått kritik för att inte visa tillräcklig miljöhänsyn vid uppförandet av nya vindkraftverk), eller trine, för att istället för vindkraft i Sverige bidra till solceller i Afrika.
  3. Stärka tryck- och yttrandefriheten. I juni ska tryck- och yttrandefrihetskommittén landa förslag till förändringar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Någon enighet i synen på att ge public service yttrandefrihet grundlagsskydd kommer vi knappast att uppnå, då tryck- och yttrandefriheten väl för första gången i modern tid inte längre ses som självklar från alla riksdagspartier. Förändringar av grundlagarna görs i regel i konsensus, men det kan vara nödvändigt att bryta mot sådan praxis. Att avstå ifrån att uppnå majoritet för önskvärda förstärkningar av lagstiftningen för att istället lägga sig på minsta gemensamma nämnare vore långsiktigt riskabelt.
  4. Bredda debatten kring den utveckling som pågått under många år, med färre journalister och fler informatörer. Upsala Nya Tidning har på ledarplats lyft frågan ur ett snävt perspektiv – om det verkligen är motiverat att lägga så mycket skattemedel på informatörer. Man sätter fingret på ett intressant fenomen – men frågan är större än så. Medan journalister har utgångspunkten att spegla vad som händer ur fler perspektiv än ett (vilket dock förstås inte alltid lyckas) är informatörens uppdrag att ge den ena sidan av saken, men inte nödvändigtvis alla sidor. Det riskerar att bidra till att minska förtroendet för en offentlig instans. Även om verksamheten i 999 fall av 1000 bedrivs korrekt, skadar det förtroendet för dessa 999 om informationen kring det tusende är uppenbart skevt för alla berörda. Hellre medge fel, än att låta yta gå före helhetsbild. Det nya mediestödet har hittills rönt stort intresse, och för att kunna möta efterfrågan på fler nyhetsredaktioner i hela landet är det viktigt att frigöra resurser för det.
  1. Tala klarspråk i klimatfrågan. Diskussionen om utsläpp ska bokföras hos producenter eller konsumenter är kontraproduktiv. Koldioxidens klimatpåverkan blir inte större eller mindre beroende på var utsläppen bokförs. Ägna istället kraften åt att se vilken konsumtion som är fullständigt onödig och helt kan avskaffas. Tobak är ett tydligt exempel. 0,37 procent av den samlade klimatpåverkan låter kanske inte så mycket – men det är 0,37 procent som kan reduceras utan någon baksida, till skillnad mot utsläpp vid exempelvis livsmedelsproduktion. En koldioxidskatt som återbetalas lika för alla skulle kanske ha större pricksäkerhet än någon annan reform för att verkligen komma åt meningslös konsumtion, då skatten med en sådan konstruktion kan sättas så hög att intresset för koldioxidintensiva produkter ingen egentligen behöver radikalt skulle minska, då det är konsumtion av dessa produkter som kommer att leda till den stora omfördelningen inom systemet.

Bidrag till våldsbejakande organisationer stryps

Få saker är så angenäma som när frågor jag varit med och drivit över en uppförsbacke sedan rullar vidare av sig själv. Frågan om föreningsbidrag till demokratiskt tvivelaktiga organisationer är en sådan. Min argumentation har varit att grundlagens formulering om att all offentlig förvaltning ska bygga på principen om alla människors lika värde måste uttolkas så att bidrag till föreningar som inte agerar utifrån detta är grundlagsvidrigt, eftersom bidragssystemet är en del av den offentliga förvaltningen.

Motstånd har kommit från olika håll, inte minst från förmenta allt-åt-alla-liberaler, men förra mandatperioden kom en utredning på plats, som nu har presenterat sitt förslag. Jag kan inte tänka mig annat än att riksdagen fattar beslut i enlighet med utredningsförslaget, och att föreningar som på olika sätt förespråkar våld, uttrycker rasism, sexism eller på andra sätt uppenbart inte delar de värderingar som ligger till grund för vårt demokratiska samhälle inte kommer att kunna erhålla statsbidrag. Det varken socialdemokratiska eller borgerliga kulturministrar mäktat stoppa, lyckas gröna kulturministrar med.

Inget problem att befintliga aktörer söker mediestöd

Nu är ansökningstiden för årets mediestöd för lokal journalistik i svagt bevakade områden slut. Frågetecknen kring om den nya stödformen behövs kan därmed börja skingras. SR gör en nyhet över att det i första hand är stora mediebolag som redan har etablerade lokalredaktioner som sökt stödet. Självklart hoppas jag att intresset hos nya aktörer ska öka framöver, men att även befintliga tidningsutgivare sökt är inget märkligt. Hela vitsen med stödet är ju att vända trenden med nedläggningar av lokala tidningar. Och första steget i att vända den trenden är att få stopp på tidningsnedläggningar. Först därefter kan vi hoppas på ny- eller återetableringar.

Medveten eller omedveten lögn av Elisabeth Svantesson?

Felaktigheter har nog alltid spridits, med eller utan internet. Men väldigt anmärkningsvärt att moderaternas ekonomisk-politiska talesperson som påstår att det skulle skäras en kvarts miljard i polisens budget och att TT sedan väljer att referera det i ingressen till sin sammanfattning av budgeten. Varje journalist med källkritisk kunskap hade i det läget vinklat det hela till en nyhet om att Elisabeth Svantesson har fel, rent av ljuger medvetet eller omedvetet.

Mindre resurser till mediestödet

Medan det tidigare presstödet är utformat som en rättighetslagstiftning är det nya mediestödet utformat så att det ges efter behov utifrån tillgängliga medel. Och tyvärr kommer det inte bli lika mycket tillgängliga medel till mediestödet 2019 som vi trodde i den tidigare prognosen. Detta då allt fler tidningar trillar under 30 procent prenumeranter inom utgivningsorten, och då blir berättigade till presstöd. Denna utveckling kommer sannolikt fortsätta, då vi ser hur tidningar tappar uppåt 10 procent av sina prenumeranter om året. Upsala Nya Tidning ligger nu på 31 procent. Det är därför inte en allt för järv gissning att man är under 30 procent nästa år och berättigad till presstöd, om man väljer att söka. Begreppet förstatidning har helt tappat relevant. Tyvärr blir inte mediestödet utifrån dagens budgeterade nivå då den språngbräda in i nya affärsmodellen som riksdagen trodde när beslutet togs. Mediestödsnämndens budget måste helt enkelt utökas om resurser ska finnas kvar till mediestödet, när presstödet äter upp mer och mer av den totala budgeten. Hoppas att MP:s riksdagsgrupp prioriterar detta i kommande budgetöverläggningar, även om inte jag är med och kan argumentera för saken. Det är i grunden en demokratifråga. Utan lokal oberoende nyhetsbevakning i alla delar av landet har jag svårt att se hur demokratin ska kunna upprätthållas.