Vårbudget som ger hopp

Den rödgröna regeringen lägger idag mandatperiodens sista budget, den så kallade vårändringsbudgeten, där vissa kompletteringar föreslås till det budgetbeslut riksdagen fattade i december.

Vi kan samtidigt sammanfatta resultatet av Miljöpartiets första mandatperiod i regering. Och nej, det blev inte den katastrof för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad som vissa varnade för. Tvärt om är Sverige i många viktiga delar ett långt mycket mer välmående land 2018 än hur det såg ut när den rödgröna regeringen tillträdde.

Antalet personer som har arbete har ökat kraftigt, och vi har samtidigt den lägsta andelen personer i behov av ekonomiskt stöd sedan 1981. En stor del av de nya jobben har skapats inom välfärdssektorn. Och det handlar inte bara om att befolkningen växer. Vi har under mandatperioden gått från 128 till 135 helårsanställningar inom välfärdssektorn per 1000 invånare.

Ett resultat av den ekonomiskt gynnsamma utvecklingen är att vi under mandatperioden i snabb takt har kunnat betala av Sveriges skulder, och är nu nere på den lägsta statsskulden sedan 1977, från ca 35 procent av BNP 2014 till ca 25 procent i år.

Men miljön och klimatet då, det som i slutänden trots allt är viktigast? Även här går utvecklingen i Sverige nu åt rätt håll, med utsläppsminskningar i sektor efter sektor. Men tyvärr allt för långsamt. Samtidigt vet vi att klimatet inte kan vänta. Det måste till ytterligare åtgärder nu, och i vårändringsbudgeten tar vi därför fortsatta steg mot ett fossilfritt Sverige.

Intresset för att installera solceller ökar stadigt. Vi stärker därför anslaget med ytterligare 150 miljoner kronor, dvs totalt över en miljard kronor under 2018, så att både privatpersoner och företag ska kunna installera solceller på sina tak. Det innebär att stödet till solceller nästan 20-dubblats under mandatperioden. Vi utökar samtidigt elfordonspremien till att också gälla eldrivna utombordsmotorer för båtar. Och vi mer än fyrdubblar stödet till svensk biogas i år, så att produktionen av biogas ska kunna möta intresset.

Men vad spelar det för roll att vi tar krafttag för att minska utsläppen i Sverige, med målsättningen att 2045 vara helt klimatneutrala, när utsläppen i andra länder ökar? Det spelar all roll, eftersom minskade utsläpp i Sverige ger ringar på vattnet i takt med att omställningen i Sverige bidrar till att ge hopp i världen. För det som är möjligt i Sverige är förstås också möjligt i andra länder. Vårändringsbudgetens kanske viktigaste resultat är därför att Sverige fortsätter att väcka hopp i vår omvärld, och inspirera till fortsatta ansträngningar för att lösa klimatfrågan globalt!

Annonser

Instrumentell kultursyn?

Moderaterna i riksdagen bjuder in till seminarium med Lasse Åberg på temat ”Hur ska vi hitta nya och andra sätt att entusiasmera och engagera fler i klimatfrågan? Varför inte ta hjälp av artister och kulturarbetare som i sin yrkesutövning just gestaltar, berör och inspirerar?”

Mycket bra initiativ. Hade MP gjort samma sak hade vi mötts av massiv kritik om att vi utnyttjar kultur för instrumentella syften. Så fint att andra kan göra det vi inte får.

C ångrar sig om utsläppsrättsförsäljning

Vid min och Solveig Zanders första debatt i vår länsturne kritiserade jag alliansregeringen för att de sålde ut de svenska överskotten av utsläppsrätter, med resultat att ansträngningar för att minska utsläppen i Sverige blev till utsläpp i andra länder. Till svar fick jag en motivering som framstod som obegriplig. Vid vår andra debatt i förra veckan var Zander snabb med att säga att utförsäljningen av utsläppsrätter inte var så lyckad politik, och att man ska erkänna när något inte blev bra. Idag erkänner centerpartiet som parti att man ångrar försäljningen. Gott så. Men vad skulle hända i en alliansregering med moderater som inte ser klimatfrågan som prioriterad? Förnyad försäljning?

Mer än fördubblat pris på utsläppsrätter – men subventionerna kvarstår

Alliansregeringen valde ju att sälja överskotten av svenska utsläppsrätter, med följd att ansträngningar inom industrin i Sverige för att minska koldioxidutsläppen blev till utsläpp i andra länder. Efter regeringsskiftet har de svenska överskotten istället makulerats, och utsläppsminskningar i Sverige därför också blivit utsläppsminskningar globalt.

Det stora problemet med utsläppshandeln har dock varit den alltför generösa tilldelningen av utsläppsrätter. Regeringen har här agerat inom EU för att reformera systemet, och med gott resultat – den reduktion av utsläppsrätter som Sverige lyckats driva igenom har inneburit ett mer än dubblerat pris på utsläppsrätter, från 5 till 11 euro, vilket gör en stor del av kolkraften inom EU olönsam.

Samtidigt kortsluts de politiska ambitionerna att fasa bort fossil energi när EU godkänner statsstöd till kolkraften; för bara någon månad sedan gav EU-kommissionen klartecken till Polen att fortsätta landets subventioner till kolkraft. Sverige måste nu agera för att också få bort subventionerna till fossil energi, en situation där man ger med ena handen vad man tar med andra leder inte rätt.

 

Konsekvenser av oljedopingen

Debatt vid LRF Mälardalens årsstämma idag. Jag lyfte i mitt anförande hur vi de senaste 100 åren dopat vårt samhälle med fossil energi. Alla vet vad det här har inneburit i form av klimatförändringarna. Men vad kanske inte lika många reflekterat över är andra effekter det har fått på samhället.

En effekt är att när vi har importerat allt mer energi och allt mer livsmedel, har vi samtidigt försämrat förutsättningar jordbruket i Sverige.

Det har i sin tur drivit på urbaniseringen. Med färre sysselsatta i jordbruket blir det också förre lokala arbetstillfällen totalt.

Den omställning till ett fossilfritt samhälle som vi nu har initierat och som Miljöpartiet arbetar för att initiera än mer, är omvänt inte bara något som minskar utsläppen av växthusgaser, utan skapar också arbetstillfällen i de gröna näringarna.

Vi har nu en lagstiftning på plats som gör att de som säljer drivmedel succesivt måste öka inblandningen av förnybara drivmedel. Miljöpartiet vill nu sätta ett slutår för omställningen. Den sista droppen fossil bensin eller fossil diesel ska säljas 2030.

Det skapar stora förutsättningar för energigrödor, från både skog och åker. Att odla för energi är inte konstigare än att odla för livsmedel. Människan har gjort det allt sedan jordbruksrevolutionen.

Vi vill samtidigt öka andelen lokala odlade livsmedel. Av flera skäl. Dels ger det förstås lokala arbetstillfällen. Men det minskar också miljöbelastningen från transporter. Och ökad självförsörjning minskar också vår sårbarhet. Därför har vi i regering arbetat fram den så kallade livsmedelsstrategin, som kombinerar inriktning för ökad självförsörjning och att produktionen ska ske inom ramen för miljömålen.

Även andra insatser som gjort under mandatperioden gynnar jord- och skogsbruket. Jag tänker bland annat på hur allt fler biogasanläggningar byggs tack vare klimatklivet, och även småskalig biogasproduktion växer fram som direkt energiförsörjning på den egna gården, men också hur regeringen agerat för att få mer trähusbyggande, också flerbostadshus med trästomme.

Avslutningsvis har vi kraftigt ökat resurserna till naturvård, så att skogsägare kan få ersättning. När den rödgröna regeringen tog över fanns en lång kö av markägare som fått beslut om att delar av deras skog skulle ges biotopskydd men som inte kunde få ersättning. När vi höjde anslagen kunde de äntligen få ersättning!

Sveriges klimatledarskap mer än mest resurser in i gröna fonden

I tisdags presenterade Miljöpartiet partiets klimatfärdplan. Kanske planetens viktigaste dokument. Jag träffade för några veckor sedan en tjej som varit aktiv i miljörörelsen i Vietnam – och hennes ord var just de att den omställning som man ser ske i Sverige har oerhörd betydelse för att driva på utvecklingen i hela världen.

Jag har själv tidigare lyft fram att Sverige tagit ett globalt ledarskap i klimatfrågan genom att vara det land som bidrar med mest resurser per capita till FN:s gröna fond. Och visst, det är insatser som ger konkret nytta i utvecklingsländerna. Men kanske är det så att den omställning som vi under Miljöpartiets år i regering har fått till stånd nationellt i Sverige är ännu viktigare för den globala omställningen. Minskningar i utsläppen i Sverige ger ringar på vattnet när politiska krafter i andra länder ser vad som är möjligt.

Sverige har världens tuffaste klimatmål, och vi har nu också en klimatlag som ska säkerställa att alla riksdagsbeslut går i linje med klimatmålen. Vi har en bred politisk uppgörelse kring färdplan för att nå 100 procent förnybar elproduktion senast 2040. Vi avvecklar därmed både fossil elproduktion och kärnkraft.

Med investeringsstöd till kommunerna, det så kallade klimatklivet, drivs den lokala omställningen på med bland annat laddstolpar – som möjliggör en övergång till elbilar. Vi har från och med i år även investeringsstöd till industrin.

Till skillnad mot hur alliansregeringen valde att agera annullerar vi överskottet av svenska utsläppsrätter. De ansträngningar som görs för att minska utsläppen i Sverige blir därmed inte längre till utsläpp i andra länder. Och än viktigare – Sverige har lyckats driva igenom en reform av EU:s utsläppshandelsystem som från 2019 kraftigt minskar det överskott av utsläppsrätter som funnits.

Från och med första april får vi en flygskatt på plats. Flyget är därmed för första gången med och betalar sina miljökostnader – och trenden med snabbt ökat antal flyg kan därmed brytas.

Vi har återtagit inspektionen av järnvägsunderhåll och ökat anslagen till järnvägsunderhåll, så att decennier av misskött järnväg kan åtgärdas. Vi gå samtidigt vidare med nya järnvägsinvesteringar. Fyrspår söder om Uppsala finns äntligen med i planerna, och regeringen går vidare med att hitta lösningar för finansiering av höghastighetståg.

Vi höjer miljöskatter inom ramen för en grön skatteväxling och har dubblerat anslagen till miljö- och naturvårdsarbetet, och därutöver ökat anslagen till klimatforskningen.

Vi gör det enklare för alla att leva klimatsmart genom sänkt moms på reparationer och avdrag på reparationer av vitvaror i hemmet, har infört ett bonus-malussystem för bilar och bidrag till elcyklar.

Det som gör det allra enklast är det så kallade bränslebytet, som innebär att andelen förnybart succesivt måste öka i drivmedelsförsäljningen. Du som tankar märker inget, men får hela tiden mindre fossil energi i tanken.

Visst, mer behövs. Men inget av det här hade varit möjligt utan Miljöpartiet i regering!