Att mäta rätt är större…

Utifrån de påståenden om motsatsen som florerar är det viktigt att känna till att enligt den senaste statistiken från både SCB och Naturvårdsverket har vi en svag minskning av CO2-utsläppen i Sverige. Dock är det vissa skillnader i Naturvårdsverkets och SCBs statistik. Detta då det finns olika sätt att mäta klimatpåverkade utsläpp.

Ett sätt är att mäta utsläppen inom Sveriges gränser, vilket är det sätt som Naturvårdsverket redovisar och som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt. Ett andra sätt att mäta är titta på de produktionsbaserade utsläppen. Statistiken omfattar då utsläpp både utanför och innanför Sveriges gränser som orsakats av svenska företag och personer, vilket är hur SCB mäter. Det innebär i praktiken att SCB:s siffror är större, då de omfattar utsläpp för bunkrade bränslen för utrikes sjöfart och flyg. Ett tredje sätt att mäta är att titta på konsumtionsbaserade utsläpp, då hänsyn tas till klimatpåverkan i andra länder orsakade av svenskars konsumtion. Dessa siffror är dock mer osäkra.

Utgår man från Naturvårdsverkets siffror så minskade utsläppen varje år 2006-2009. År 2010 skedde dock en kraftig ökning från 58,6 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 64,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Därefter fortsatte utsläppen att minska från 2010 års nivå. Nu har vi en högkonjunktur, men trots att BNP ökar ligger utsläppen still och Naturvårdsverkets prognoser visar att vi är på rätt väg att nå klimatmålen till 2020. För att nå klimatmålen till 2030 och 2045 måste utsläppen däremot minska i snabbare takt framöver, varför vi behöver följa upp de insatser vi redan gör med en än mer kraftfull klimatpolitik!

Annonser

Västerås eller Skellefteå får världens grönaste batterifabrik

Väldigt intressant RIFO-seminarium idag om batteriernas utvecklingspotential idag, där bl a Northvolt presenterade sina visioner om att 2020 ha världens grönaste batterifabrik på plats. Västerås eller Skellefteå blir placeringen och om två veckor fattar man beslut om vilken av orterna man väljer. Att etableringen sker i Sverige hänger starkt samman med vår stora andel förnybar el och den energipolitik som förs. En kritik mot den framväxande elbilsmarknaden är ju annars att om elen produceras i kol- eller kärnkraftverk finns det ekologiska fotavtrycket där lika fullt, och görs beräkningar på koldioxidutsläpp från elbilar utifrån en global elmix ser det inte så positivt ut. Med nordisk elmix – och framöver hundra procent förnybar el – blir utfallet dock helt annorlunda. Den andra invändningen som finns mot elbilar – att det skulle finnas allt för begränsade tillgångar till litium för att kunna räcka till att ersätta alla dagens fossildrivna bilar med batteribilar avfärdades helt vid seminariet. De beräkningar man hänvisade till visar på att nuvarande kända tillgångar räcker i 300 år, utan återvinning. Vad Northvolt planerar att bygga är dock världens första återvinningsanläggning för litiumbatterier. Även om Sverige varit sent ute i utvecklingen av elbilsmarknaden finns förutsättningar nu att vi framöver kommer att ändra på det!

Motion om förbud mot nyförsäljning av fossildrivna bilar

Vid lördagens kandidatpresentation ställdes en fråga hur radikala vi kan vara i valrörelsen. Skulle kunna svara att vi måste fortsätta ligga steget före och visa vägen, men som vägvisare får man inte ligga så långt före att man tappar kontakt med de som kommer efter. Är nu klar med motion om att förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från år 2025. Tillräckligt nära för att bilbranschen måste sätta fart på omställningsarbetet, men tillräckligt med tid för att det ska vara möjligt.

Fyrspår stärker argumentationen för Aroslänken

Imorgon öppnar inte bara riksmötet 2017-2018, men också riksdagens allmänna motionstid. Förbereder därför en motion om Aroslänken.

En lättnadens suck kunde höras från många i Uppsala län som på olika nivåer arbetar med infrastrukturfrågor, när Trafikverket presenterade sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Frågan om utbyggnad till fyrspår söder om Uppsala har engagerat många i länet, och att Trafikverket till sist tagit till sig argumentationen är ett viktigt steg i rätt riktning. Regeringen har nu att fatta beslut utifrån ett underlag som visar på hur en utökad kapacitet för järnvägen söder om Uppsala skapar förutsättningar för nya tågstopp, och därmed också för en hållbar utbyggnad av bostäder i stråket.

Men en utökning av järnvägskapaciteten söder om Uppsala mot Arlanda/Stockholm innebär också att nya möjligheter öppnar sig för hur trafik från västra Svealand kan ledas mot Uppsala/Arlanda/Stockholm, och att planeringen för en så kallad Aroslänk, som via en ny järnväg mellan Enköping och Uppsala förbinder Västra Aros (Västerås) med Östra Aros (Uppsala), därför blir än mer motiverad.

Aroslänken är en saknad länk som har förutsättningar att fylla både regionala och nationella behov.

Det regionala behovet är kanske mest uppenbart. Få busslinjer mellan två städer i Sverige har så stor trafikvolym som sträckan Enköping–Uppsala. Samtidigt finns en betydande biltrafik mellan städerna, och trycket på kapacitetsförstärkningar på väg 55 är därför stort. Utöver att styra över till mer klimatsmart resande minskar en järnvägsförbindelse mellan Enköping och Uppsala därför behovet av investeringar i ökad vägkapacitet. Med en järnväg på plats skulle samtidigt samhällen som Ramstalund och Örsundsbro kunna bli attraktiva stationssamhällen.

Ur ett nationellt perspektiv är det angeläget att minska sårbarheten vad gäller tågförbindelser till Stockholm. En mycket stor andel av tågtrafiken har Stockholm som destinations- eller avreseort. Om problem uppstår vid en järnvägssträckning är det därför viktigt med alternativa resvägar. Med den ökade järnvägskapacitet fyrspår söder om Uppsala ger kan Stockholm avlastas från resenärer från Västerås/Örebro och Västsverige, inklusive Göteborg, med Arlanda som mål, och samtidigt utgöra en alternativ resväg även för resenärer till eller från Stockholm, vid problem söder om Stockholm.

Även om bygget av en järnväg mellan Enköping och Uppsala inte kommer att kunna påbörjas under planperioden, är det angeläget att Trafikverket ges i uppdrag att påbörja planeringen för en sådan järnväg för att kunna gå vidare med en investering under kommande planperiod. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Budgetproposition med klimat och miljöinriktning

Idag presenteras budgetpropositionens reformer inom miljö- och klimatpolitiken. Budgetpropositionen för 2018 innefattar den största satsningen på klimat och miljö någonsin, med ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt. Totalt handlar det om en höjning med 110 procent inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Med Miljöpartiet i regering har anslagen till miljö- och naturvård mer än fördubblats på fyra år. I jämförelse med alla tidigare svenska regeringar är skillnaden i ambitionsnivå inom klimat- och miljöområdet mycket tydligt, och i de internationella jämförelser som görs framstår Sverige som det klart ledande gröna landet.

Satsningarna fördelar sig över en stor mängd åtgärder. Reformerna är både riktade mot industrin och transportsektorn och för att göra det lättare för var och en att leva klimatsmart, med satsningar på solceller, laddstolpar och elcyklar.

Särskilt glad är jag över det nya stödet gröna städer. För en växande stad som Uppsala är det avgörande att det också finns resurser för att säkerställa stadsnära gröna miljöer.

Politiskt genombrott för fyrspår söder om Uppsala

Redan mandatperioden 2002-2006 började jag jobba med frågan om fyrspår söder om Uppsala, som trafikkommunalråd och ordförande i En bättre sits stråkgrupp. Att dåvarande Banverket nekade oss att stanna upptåget i Bergsbrunna och Alsike pga spårbrist var det som verkligen satte tryck i frågan från regionalt håll, och under åren har det gått att samla en bred politisk enighet för fyrspår inte bara i Uppsala län, men också med kringliggande regioner. Trafikverket har dock varit svårövertygade, så den vändning som nu kom i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur var väldigt efterlängtad. Förslaget går nu vidare till regeringen för beslut, och min uppgift nu är därför att säkerställa att regeringen står upp för att fyrspår söder om Uppsala ska prioriteras.