Riksdagslistan klubbad – glad över förtroendet att toppa listan

Igår togs till sist slutgiltigt beslut om Miljöpartiets riksdagslista i Uppsala län. I enlighet med provvalsresultatet och valberedningens förslag placerades jag överst på listan, och det av en enhällig partistämma. Känner mig peppad på att driva valrörelsen. Vår tids största ödesfrågor rör klimat- och miljöfrågorna. Miljöpartiet har denna mandatperiod lyckats föra politiken många steg i rätt riktning, bland annat vad gäller fyra spår Uppsala-Stockholm och spårväg i Uppsala, men för att komma till avslut är det nödvändigt att Miljöpartiet ges fortsatt starkt politiskt inflytande.

Annonser

Stora skillnader i klimatpolitiken mellan regeringsalternativen

9 av 10 svenskar är oroliga över klimatförändringarna. Det borde vara ett opinionstryck som avspeglade sig i en politisk samsyn att prioritera klimatfrågan överst.

Men tyvärr är så långt ifrån fallet. Inte ens en så självklar sak som flygskatt, principen att alla transportslag ska vara med och betala sina miljökostnader, råder det politisk enighet om – enligt Centerpartiet blir flygskatten det första som ryker om allianspartierna bildar regering efter valet 2018.

Andra viktiga delar av den rödgröna regeringens klimatpolitik som skulle plockas bort vid ett regeringsskifte är de investeringsstöd som riktas till såväl kommuner som industrin för åtgärder som minskar utsläppen.

Och hur blir det med utsläppsrätterna? Sveriges överskott av utsläppsrätter makuleras nu, i stället för att säljas, som alliansregeringen valde att göra, och med resultatet att ansträngningar för att minska utsläppen i Sverige blev till utsläpp i andra delar av Europa.

Skriver mer om saken i UNT.

Dags att staten skiljer på investerings- och driftsbudget

Idag presenteras Sverigeförhandlingens höghastighetstågspaket. Slutsatsen är att de vill att järnväg ska byggas för att klara hastigheter upp till 320 km/h, att järnvägen ska byggas i en etapp för att hålla nere kostnader och byggtid, och att bygget ska finansieras med hjälp av externa lån.

MP anser att hela bygget ska finansieras utanför den ordinarie budgeten, genom lån eller annan extern finansiering. En lånefinansiering av höghastighetsbanorna frigör samtidigt resurser för annan järnväg, både underhåll och ny järnväg.

I kommunerna skiljer man mellan investeringsbudget och driftsbudget. Att inte staten gör det hämmar nödvändiga investeringar. Vilken familj skulle avskriva tanken på att köpa hus om man inte hade råd att bekosta det med årets inkomster?

Men, säger någon, ska vi inte fixa nuvarande problem med järnvägen först? En orsak till problem med förseningar i tågtrafiken är att de befintliga stambanorna på många håll är överbelastade. Ett försenat tåg leder snabbt till att många tåg blir försenade, eftersom det inte finns några marginaler. Dessutom är det svårt att få till ett ordentligt underhållsarbete eftersom man inte kan stänga av banorna någon längre tid på grund av den täta trafiken. Med nya banor för höghastighetståg minskar det trycket, och utrymme skapas för att istället öka godstrafiken på järnväg.

Även om inte Uppsala berörs direkt av förslaget gör vi det i högsta grad indirekt med den utbyggnad till fyra spår söder om Uppsala som vi redan har avtal kring.

MP skrotar utsläppsrätter

Riksdagen beslutade igår att bemyndiga regeringen att ta bort de utsläppsrätter som Sverige tilldelats men inte använt. Ett av riksdagens viktigaste beslut, men som fått väldigt lite uppmärksamhet märkligt nog. Själv riktade jag i valrörelsen 2014 skarp kritik mot hur alliansregeringen sålde överskott av utsläppsrätter vidare istället för att makulera, med resultat att åtgärder för utsläppsminskningar blev till utsläppsrätter i andra delar av EU. Enbart tack vare MP i regering förs nu en ansvarsfull politik här; men det finns inga garantier för att en annan regeringskonstellation fortsätter med det efter valet 2018.

Att mäta rätt är större…

Utifrån de påståenden om motsatsen som florerar är det viktigt att känna till att enligt den senaste statistiken från både SCB och Naturvårdsverket har vi en svag minskning av CO2-utsläppen i Sverige. Dock är det vissa skillnader i Naturvårdsverkets och SCBs statistik. Detta då det finns olika sätt att mäta klimatpåverkade utsläpp.

Ett sätt är att mäta utsläppen inom Sveriges gränser, vilket är det sätt som Naturvårdsverket redovisar och som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt. Ett andra sätt att mäta är titta på de produktionsbaserade utsläppen. Statistiken omfattar då utsläpp både utanför och innanför Sveriges gränser som orsakats av svenska företag och personer, vilket är hur SCB mäter. Det innebär i praktiken att SCB:s siffror är större, då de omfattar utsläpp för bunkrade bränslen för utrikes sjöfart och flyg. Ett tredje sätt att mäta är att titta på konsumtionsbaserade utsläpp, då hänsyn tas till klimatpåverkan i andra länder orsakade av svenskars konsumtion. Dessa siffror är dock mer osäkra.

Utgår man från Naturvårdsverkets siffror så minskade utsläppen varje år 2006-2009. År 2010 skedde dock en kraftig ökning från 58,6 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 64,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Därefter fortsatte utsläppen att minska från 2010 års nivå. Nu har vi en högkonjunktur, men trots att BNP ökar ligger utsläppen still och Naturvårdsverkets prognoser visar att vi är på rätt väg att nå klimatmålen till 2020. För att nå klimatmålen till 2030 och 2045 måste utsläppen däremot minska i snabbare takt framöver, varför vi behöver följa upp de insatser vi redan gör med en än mer kraftfull klimatpolitik!

Västerås eller Skellefteå får världens grönaste batterifabrik

Väldigt intressant RIFO-seminarium idag om batteriernas utvecklingspotential idag, där bl a Northvolt presenterade sina visioner om att 2020 ha världens grönaste batterifabrik på plats. Västerås eller Skellefteå blir placeringen och om två veckor fattar man beslut om vilken av orterna man väljer. Att etableringen sker i Sverige hänger starkt samman med vår stora andel förnybar el och den energipolitik som förs. En kritik mot den framväxande elbilsmarknaden är ju annars att om elen produceras i kol- eller kärnkraftverk finns det ekologiska fotavtrycket där lika fullt, och görs beräkningar på koldioxidutsläpp från elbilar utifrån en global elmix ser det inte så positivt ut. Med nordisk elmix – och framöver hundra procent förnybar el – blir utfallet dock helt annorlunda. Den andra invändningen som finns mot elbilar – att det skulle finnas allt för begränsade tillgångar till litium för att kunna räcka till att ersätta alla dagens fossildrivna bilar med batteribilar avfärdades helt vid seminariet. De beräkningar man hänvisade till visar på att nuvarande kända tillgångar räcker i 300 år, utan återvinning. Vad Northvolt planerar att bygga är dock världens första återvinningsanläggning för litiumbatterier. Även om Sverige varit sent ute i utvecklingen av elbilsmarknaden finns förutsättningar nu att vi framöver kommer att ändra på det!