Grön kulturpolitik i valmanifestet

Nu börjar arbetet med att formulera vilka kulturpolitiska förslag MP ska driva inför valet 2018. Imorgon, kulturnatten till ära, är alla välkomna till MPs Uppsalakansli kl. 16 för att vara med och diskutera grön kulturpolitik. Och den som vill läsa mer kring några viktiga utgångspunkter kan göra det på Grön omstarts blogg idag.

Faktum är att vi redan efter tre år kunnat bocka av oerhört mycket av det vi gick till val på inom kulturpolitiken, så det är dags att flytta fram positionerna ytterligare.

Annonser

Estetiska ämnen återinförs på alla nationella gymnasieprogram!

Regeringen går idag ut med en remisspromemoria med förslag att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska också omfatta 50 gymnasiepoäng, i stället för 100 gymnasiepoäng som i dag.

Att alliansregeringen plockade bort de estetiska ämnena har allvarligt skadat gymnasieskolan. Jag har arbetat för att trygga en riksdagsmajoritet för ett återinförande och vi är nu trygga i att ha säkrat det.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.

Viktigt att inse är att konstnärliga uttryck inte är strössel i tillvaron, utan vägar till att förstå världen och aktivera hjärnan, och att estetiska ämnen därför hjälper lärandet i andra ämnen.

De kreativa näringarna, så som musik, spel, design, film och litteratur blir också allt viktigare inom svensk ekonomi. Men även in andra jobb måste man kunna uttrycka sig, presentera en idé för andra. Estetiska ämnen ger sådan kunskap, en kunskap som förstås inte bara kommer till nytta i arbetslivet, men som ökar självförtroendet över lag och därför bidrar till att göra människor tryggare med sig själva. Det är något skolan är skyldig att ge alla barn och ungdomar!

De estetiska ämnena kompletterar också den kommunala musik- och kulturskolan, som alltid är bredd och spets förutsättningar för varandra.

Remisspromemorian återfinns här:

http://www.regeringen.se/remisser/2017/09/remiss-av-promemorian-okade-mojligheter-till-grundlaggande-behorighet-pa-yrkesprogram-och-ett-estetiskt-amne-i-alla-nationella-program/

Säkerställ rätten att fotografera på offentliga platser

Har idag fått klart ytterligare en motion inför allmänna motionstiden: om justerad lagstiftning för att garantera att det är lagligt att lägga upp bilder av offentliga konstverk på sociala medier. Detta som reaktion på beslutet i Patent- och marknadsdomstolen att vitesbelägga wikimedias publicering av bilder på konst.

Även om BUS garanterar att man inte kommer att stämma privatpersoner som utan kommersiella intressen lägger upp bilder på konstverk är det otillfredsställande om lagen kan utnyttjas så.

Med anledning av den diskussion som väckts kring bilder på offentlig konst är det samtidigt viktigt att betona att det inte är så att någon lagstiftning ändrats som gör det olagligt att publicera bilder på instagram eller facebook och ingen behöver oroa sig över att i icke-kommersiella syften ha publicerat bilder på offentlig konst. Men lagstiftningen på området är uppenbarligen daterad och måste uppdateras till dagens digitala värld!

Positiva och negativa finska exempel

Dags att ta båten hem efter att kulturutskottet i två dagar gjort studiebesök i Helsingfors. Svenska ambassadens sammansatta program har bland annat innefattat besök på Hanaholmen (kulturcentrum för Sverige och Finland), möte med kulturministern och departementet, föredrag på konstuniversitetet, träff med både finska och svenska litteratursällskapet, studiebesök på Kiasma (museum för nutidskonst) och svenska teatern, samt möte med representanter från kulturutskottet. Mycket diskussion har kretsat kring regeringsförslaget att ta bort kravet på svenskundervisning i grundskolan (där kulturministern är en tydlig motståndare till tvåspråkigheten). Argumentet att svenskundervisningen inte i första hand gynnar de med finlandssvenska som modermål, utan de med finska – som tack vare tvåspråkigheten ges en större arbetsmarknad – tycks inte bita. Intressant diskussion på konstuniversitetet huruvida politisk konst ökar intresset för angelägna frågor, eller tvärt om riskerar att bli ett alibi som gör att verklig förändring uteblir. Ett nationellt årskort för ca 500 kr som berättigar till entre på ca 200 museer var ett intressant grepp att ta med hem, liksom förstås den positiva syn företrädare för finsk public service hade kring den finansieringsform som infördes för några år sedan.

Full momskompensation för länsmuseerna

Fortsätter motionsskrivandet med förslag att se över förutsättningarna att ge samtliga museeer full momskompensation.

Museiverksamhet är ej momspliktig (Mervärdesskattelagen 3 kap. 11 § 4 stycket). Detta för att besökare inte ska betala moms för en samhällsresurs. Konsekvensen är förstås samtidigt att den ingående momsen inte har en utgående moms att kvittas mot. Länsmuseer som inte är förvaltningar (dvs stiftelser, aktiebolag eller föreningar) får med dagens regler ej kompensation för detta. Sammantaget innebär det en direkt kostnad för landets länsmuseer om 27 miljoner kronor, eller i genomsnitt ca 1,3 miljoner kronor/museum.

Utöver att ekonomiskt belasta dessa museer är det en skevhet i systemet att museer skattemässigt hanteras olika, dvs då länsmuseer som är organiserade i förvaltningsform har rätt att lyfta av moms. För att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan museer, oavsett vilken organisationsform som valts, bör regeringen låta utreda en utvidgning av regelverket så att samtliga museer får full momskompensation.

Replik om Ls kultursyn

Liberalerna menar (UNT 13/8 som svar på texten i inlägget nedan) att MP blandar bort kulturkorten när vi påpekar att en halvering av anslaget till konstnärlig utsmyckning riskerar att medföra att Uppsalas chanser att bli kulturhuvudstad går om intet. Självfallet är det Uppsala kommun som står för ansökan, inte regionen. Men för att klara konkurrensen är det nödvändigt att kommunen inte står ensam, utan har full uppbackning från samtliga större kulturaktörer i Uppsala. Region Uppsala är den överlägset viktigaste partnern till kommunen här, med ansvar för bland annat Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Om Liberalerna tror att Uppsala kommun kan få till stånd en lyckosam ansökan om Uppsala som kulturhuvudstad utan stöd från Region Uppsala har man helt enkelt inte förstått vidden av projektet.

Vidare uttrycker Liberalerna förvåning över att Miljöpartiet accepterat L-förslaget att ambitionsnivån för konstnärlig utsmyckning analyseras. Att låta utreda frågeställningar som kommer upp är dock självklart. Inte minst när vi som nu har ett minoritetsstyre är det angeläget att belysa frågor oppositionspartier vill få belysta. Det Liberalerna gör i sin artikel är något helt annat: man torgför en färdig slutsats att anslaget till konstnärlig utsmyckning ska halveras.

Problemet är inte bara förslaget som sådant, men att Liberalerna så tydligt i sina artiklar visar att man inte förstått att Region Uppsalas ansvar över kulturfrågor inte bara handlar om kultur som del av en läkandeprocess. Det är märkligt, med tanke på hur Kultursamverkansmodellen skapades av den tidigare alliansregering bland annat med syfte just att ge regionerna större och tydligare ansvar över kulturfrågor. Ordbruk som att enprocentsregeln är ”ett över 80 år gammalt påfund” och att kulturen reduceras till något som enbart ”förgyller tillvaron”, visar att Liberalerna har en hemläxa att göra vad gäller partiets kultursyn.

Liberalernas kultursyn skrämmer

Att politik måste hänga samman tycks inte föresväva Liberalerna i Region Uppsala. Å ena sidan torgför man, med rätta, att Uppsala bör ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Å andra sidan menar Lina Nordqvist, Filip Jovicic och Camilla Fröjd (UNT 9 augusti) att resurserna till investeringar i konstnärlig utsmyckning ska halveras. Om Liberalerna får igenom sitt förslag att reducera den så kallade enprocentsregeln till en halv procent vore allt arbete med att ansöka om att bli kulturhuvudstad bortkastad möda!

Utgångspunkten för de tre liberalerna är att sjukvård ska prioriteras före kultur. Men man bortser ifrån det som borde vara uppenbart för varje regionpolitiker: sjukvården prioriteras redan i ekonomiska termer redan hundrafalt framför kulturen. Medan anslagen till sjukvården räknas i miljarder kronor, räknas anslagen till kulturen i miljoner. Att kapa 10 miljoner kronor från kulturbudgeten blir därför ett dråpslag mot kulturen, utan att ens bli till felräkningspengar i den totala budgeten för sjukvården. Den skada man orsakar på ett håll vägs därför inte upp med likvärdig nytta på annat håll.

Liberalerna skriver att man ”är medvetna om att det finns ett visst samband mellan kultur och välmående.” Det är verkligen att tona ner kulturens kraft. Tydliga evidens finns för att kultur till och med kan ge läkande effekt, och kultur för att främja hälsa är därför allt viktigare. Men framför allt är konst och kultur nödvändiga inslag för att vi människor ska må bra, finna mening i tillvaron. Liberalerna tycks vara kvar i ett funktionalistiskt nittonhundratalstänkt, där allt som inte har en direkt funktionalitet kan skalas bort. Men vad blir kvar att leva för då?

När man som patient uppsöker vården i Uppsala är det självfallet snabb tillgång till adekvat vård som är viktigast. Men kringfaktorer som att det serveras god och näringsriktig mat, att lokalerna är städade och rena och att vistelsemiljöerna är trivsamma ska inte underskattas. Liberalerna kan retoriskt hävda att sjukvård måste prioriteras före kost, lokalvård och kultur. Men om den utgångspunkten drivs för långt blir resultatet inte bara en ovärdig miljö för patienterna, utan också att den medicinska behandlingen försämras.

Men det generalfel de tre liberalerna gör i artikeln är att enbart definiera värdet av kultur utifrån dess roll i vården. Även om sjukvården är den i särklass största budgetposten för Region Uppsala är sjukvården inte den enda uppgiften. Kollektivtrafik och kultur tillhör också regionens ansvarsområden. Lika lite som kollektivtrafikens enda uppgift är att göra det möjligt för patienter att resa till vårdinrättningar är kulturens enda uppgift att understödja läkandeprocesser.

Var de exakta budgetavvägningarna ska göras finns ingen absolut sanning i, det kommer alltid föras debatt om förskjutningar åt det ena eller andra hållet. Men en sak står tydlig tack vare liberalernas artikel: den som vill att Uppsala ska bli Europas kulturhuvudstad ska inte lägga sin röst på Liberalerna 2018!