Ökar biografbesöken eller är de oförändrade?

Sedan 1/1 2017 har Biografägarförbundet slutat rapportera in statistik  till Svenska Filminstitutet, med motiveringen att man inte längre har något sådant ansvar i och med att filmavtalet inte längre finns. Tyvärr ställer det till problem för biograferna och man kan därför fundera varför  SBF driver frågan så hårt. Inför den momshöjning som gjordes från i praktiken 16,6 till 25 procent moms på biobiljetten,  argumende SBF hårt att detta skulle leda till färre biobesökare. Om så skett hade man rimligtvis gladeligen presenterat statistik. Kan det vara så att man i själva verket inte ser några sådana effekter, och då inte vill redovisa statistiken?

Annonser

Alliansen passar i musik- och kulturskolepolitiken

Mycket spännande paneldiskussion hos RUM idag om hur vi kan skapa en musik- och kulturskola som når flera barn och ungdomar i hela landet. Kort sagt borde inte uppväxtkommun begränsa möjligheten för barn och ungdomar att utveckla sin kreativa, estetiska sida. Inga allianspartier ställde dock upp till panelen. Kanske inte så konstigt, då man inte har några statliga resurser för att stärka den kommunala musik- och kulturskolan, men man borde ändå ta sig tid till att komma och förklara varför man inte tycker frågan är prioriterad… I eftersamtalen spekulerade någon att det kanske råder så stor politisk enighet i frågan, och att man därför inte tycker den är värd att debattera. Men tyvärr finns ingen politisk enighet här än.

Mer eller mindre styrning i kulturpolitiken?

Ideell kulturallians arrangerade Kulturpolitisk debatt idag med stort utrymme för frågor från deltagarna. Kunskapen om regeringens stora kultursatsningar var god, men viss oro kröp fram att det i huvudsak är de professionella konstnärerna som får bättre förutsättningar, inte amatörkulturen. Perspektiven från deltagarna varierade i övrigt, vissa efterfrågade ökad politisk styrning inkulturpolitiken, andra mindre. Resonemangen landade i frågan om det kanske är så att konsten ska frias från styrning, men kulturen i övrigt styras med tydliga kulturpolitiska mål. Om en sak tycktes alla dock vara eniga: den kultursamverkansmodell som alliansregeringen inrättade har fortfarande brister, inte minst utifrån att amatörkulturen har svårt att bli del av de regionala kulturnämndernas prioriteringar.

Fem grader av kulturskymning

Kulturutskottet har nu påbörjat arbetet med budgetbetänkandet. Kan konstatera att det är fem grader av kulturskymning i oppositionspartiernas budgetförslag. SD vill sänka regeringens kulturbudget med 530 mkr; L med 667 mkr, KD med 823 mkr, C med 902 kr och M med ofattbara 1,2 miljarder kronor. Utifrån det kan man förstå de moderata kulturpolitikernas olust inför regeringens förslag. Ser man till innehåll är det dock alltjämt SDs förslag som skiljer sig mest från regeringens, då man utöver nedskärningen också föreslår omfattande omfördelningar – från ersättningar till samtidskonstnärer till det man kallar ”kulturlotsar och Sverigecenter”, med uppgift att assimilera invandrare till svensk kultur.

Grundlagsskydd för public service möjligt först 2023

Reaktionerna på utredningsförslaget att slopa tv-licensen och införa ett system som stärker public service oberoende har till mycket övervägande del varit positiva. Men frågan har rests varför inte ett grundlagsskydd införs som i ännu högre grad stärker oberoendet, och att det borde komma först eller i alla fall samtidigt som licensens skrotas. En grundlagsutredning tillsätts i vår. Den kommer att arbeta fram ett förslag att lägga i god tid innan valet 2022. Första beslut om ny grundlag kan alltså tas nästa mandatperiod. Men eftersom grundlagsändringar kräver två likalydande riksdagsbeslut med mellanliggande allmänt val kan ett andra beslut tas först hösten 2022, och ny grundlag träda i kraft först 2023. Så länge kan vi inte vänta med att ändra finansieringsform om vi inte accepterar en väsentligt mycket högre tv-licens än idag de hushåll som har kvar en tv då. Skriver mer om hur utredningen kraftigt ändå stärker oberoendet i dagens Metro.

Meröppet på biblioteket i Vattholma

Enligt Myndigheten för kulturanalys utvärdering av människors tillgång till kultur är utvecklingen över tid generellt sett positiv. Men tillgången till bibliotek sticker ut som ett negativt inslag. En nedläggningsvåg av biblioteksfilialer har gjort att många har fått längre till ett bibliotek. Under alliansregeringen försvann så mycket som var tionde biblioteksfilial i landet.

Det är en allvarlig utveckling. Biblioteken är förstås centrala för att ge tillgång till litteratur och stimulera till läsande. Därtill är biblioteken ofta navet i kulturlivet, inte minst på de mindre orterna, och kan husera allt från föredrag till sång- och sagostund för barnen. Ett tredje, och växande, ansvar för biblioteken är att ge medborgare kunskap kring källkritik och verktyg att hantera det digitala informationsflödet.

Alla dessa tre områden tillgodoses i regeringens budgetproposition. Sammantaget tillförs biblioteken 275 miljoner kronor, fördelade dels i form av ett direkt anslag till biblioteken, dels till de regionala kulturnämnderna inom ramen för kultursamverkansmodellen, och dels med 25 miljoner kronor till Kungliga biblioteket för arbetet med ökad digital kompetens och stärkt förmåga till källkritik, vilket funnits med som ett förslag i delbetänkandet om nationell biblioteksstrategi.

Bibliotekarierna är förstås bibliotekens viktigaste tillgång. Men att ge låntagare tillgång till att låna böcker även under tider då ingen bibliotekarie finns på plats är ett koncept som snabbt sprider sig i Sverige. I Uppsala län var biblioteket i Heby först ut när man införde så kallat Meröppet i våras. Erfarenheten så här långt har varit mycket positiv, med många besökare och bland dessa också nya grupper.

Näst i tur i länet att införa Meröppet blir biblioteket i Vattholma, där invigning sker idag. Just bibliotek på mindre orter med begränsade öppettider som kanske inte alla kan pricka in, passar utmärkt för att på det här sättet öka möjligheterna att låna böcker. Men Meröppet måste ses som ett komplement, just en möjlighet till att hålla öppet mer. Att låntagare kan besöka biblioteket även under tider det står obemannat får aldrig tas som intäkt för att framöver minska de tider bibliotekarier faktiskt finns på plats!