Dags att även ta tag i skräpvärstingarna

Många som gjorde en insats och plockade skräp i lördags. Och vad som är vanligaste skräpet råder ingen tvekan om – fimpar dominerar stort. Enligt Naturvårdsverket står fimparna för hela 62 procent av allt skräp. På andraplats hittar vi snusprillor, 14 procent. Tobaksskräp står därmed för mer än 3/4 av skräpet i våra städer. Att få bort plastpåsar från miljön är helt rätt – men när får vi se krafttag mot de riktiga skräpvärstingarna? Skriver mer här.

Annons

Biokol – en viktig del av lösningen

Skriver i matochklimat hur biokol är en del av lösningen på klimatfrågan, och om den nya biokolsanläggning som kan vara på plats i Stockholm 2022.

Begreppet kolsänka rymmer många vitt skilda tekniker. Begreppet syftar på någon form av process där koldioxid tas upp ur atmosfären, och där kolet sedan lagras i biosfären eller geosfären. Det kan således handla om allt ifrån att plantera nya skogar till att fånga in koldioxid som sedan lagras i berggrunden. Ett av de mest effektiva sätten att lagra kol är att producera biokol. I Vägen till en klimatpositiv framtid, SOU 2020:4, lyfts just biokol fram som en av de kollagringstekniker som har bäst förutsättningar i Sverige.

Stockholm Exergi är i full färd med att ta fram beslutsunderlag för att skala upp från dagens pilotanläggning av biokolproduktion till en anläggning som kan hantera hälften av Stockholms stads trädgårdsavfall. Går allt vägen kan anläggningen tas i drift redan 2022. Stockholm har 50 000 ton trädgårdsavfall om året, så det finns resurser att ta av. Ambitionen är att den nya anläggningen ska kunna ta emot 25 000 ton trädgårdsavfall, vilket skulle ge 5 000 ton biokol och 4-5 MW fjärrvärme, med en verkningsgrad på 90 procent. Klimatnyttan med anläggningen kommer bli 10 000 ton/år i negativa koldioxidutsläpp.

 

Testodlingar med för Sverige nya proteingrödor

Skriver i matochklimat om de försök som görs på naturbruksskolan i Sötåsen med att odla bland annat kikärtor, amarant och quinoa. Särskilt quinoan går bra. Men det märkliga i sammanhanget är att LRF avfärdar det hela som meningslöst. Hur konservativ kan man egentligen vara?  Grödor vi äter i Sverige, men inte har någon tradition av att odla, är väl väldigt intressant att försöka odla också i Sverige.

LRF:s ordförande Palle Borgström menar att lösningen på självförsörjningsfrågan inte är att hitta nya grödor att odla, utan att odla mer av det som redan finns och fungerar i Sverige. Men om nu svenskarna vill äta kikärtor och inte bara mer vetemjöl eller havregryn?

Att skapa förutsättningar för nästa generation av lantbrukare att odla grödor anpassade för ett varmare klimat är dessutom ett sätt att hantera klimatförändringarna, så all heder åt Hans Nilsson och de andra på Sötåsen som bidrar till att bredda perspektiven på vad som är möjligt att odla i Sverige.

Dags för nästa steg på vägen mot ett rökfritt samhälle

I juli förra året fick vi fler allmänna platser utan tobaksrök, bland annat offentliga lekplatser och hållplatser. Det var en viktig reform på vägen mot ett rökfritt samhälle. Nu är det dags för nästa steg på vägen. Listar i UNT förslag till reformer tillsammans med företrädare för de olika organisationer som arbetar mot tobak: i UNT   Det besvärliga politiska landskapet till trots, hoppas jag att detta är frågor som det går att bilda majoritet för i riksdagen.

Svagt intresse för antibiotikaskatt på kött i riksdagen

Skriver i Matochklimat om  antibiotikaskatt på kött. Moderaternas svar, att man inte vill reglera antibiotika med skatt, utan med lag, kunde ju vara relevant om man hade något lagförslag. Uppenbarligen saknar partiet helhetssyn. Socialdemokraterna svävar på frågan, men ger i alla fall ett svar. Vänsterpartiet och Centerpartiet behagade över huvud taget inte svara. Endast Miljöpartiet förefaller att ha en politik för att hantera problemet med antibiotikaresistens – trots att det är en av de allra största utmaningar vi står inför.

Årsdag för klokt beslut

Idag är det ett år sedan restriktionerna mot rökning i vissa offentliga miljöer infördes. Mot bakgrund av hur många som blir sjuka och dör i passiv rökning förstås en väldigt bra restriktion. Rätten att andas frisk luft måste övertrumfa rätten att smutsa ner. Men nu är det hög tid att genomföra ytterligare reformer. Få bort tobaksreklamen, inför rökfri skoltid och ett pantsystem på fimpar vore tre enkla åtgärder.

Helt neutrala cigarettpaket

Skriver i Miljömagasinet tillsammans med VISIR:s ordförande Agneta Alderstig om neutrala cigarettpaket. Rökning är vårt enskilt största folkhälsoproblem. Den genomsnittliga rökaren förkortar sitt liv med 10 år. Men också passiv rökning dödar. Målsättning om ett tobaksfritt Sverige 2025 har därför satts upp, och bland de åtgärder som vidtagits för att minska rökningen finns bland annat stora restriktioner mot att göra reklam för tobaksprodukter. Men en reklamplats för cigaretter vidmakthålls: cigarettpaketen.

Att begränsa möjligheterna för tobaksindustrin att marknadsföra sina produkter på cigarettpaketen är inte en ny tanke, och våren 2014 antogs EU:s tobaksproduktdirektiv, som bl a innebar att 65 procent av cigarettpaketen ska upptas av varningstexter. I Sverige fick Tobaksdirektivsutredningen i uppdrag att bedöma om det fanns skäl att gå ännu längre och införa krav på neutrala tobaksförpackningar, och om så analysera hur ett sådant krav förhåller sig till grundlagarna, varumärkesrätten och egendomsskyddet. Efter en proportionalitetsbedömning, där intresset av att skydda folkhälsan vägdes mot egendomsskyddet, kom utredningen fram till att samhällsintresset av att minska tobaksbrukets skadeverkningar borde väga över.

Mediegrundlagskommittén fick därefter i direktiv att redovisa hur krav på helt neutrala tobaksförpackningar skulle kunna utformas, vilket kommittén gjorde i SOU 2016:58. Kommitténs slutsats var att en bestämmelse bör avse tobaksprodukter och inte kunna tillämpas i fråga om andra varuslag. Kommittén argumenterade för att ett smalt tillämpningsområde är viktigt, eftersom undantaget skulle behöva avse helt grundläggande delar av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga skyddet. För att uppnå det pekade kommittén på att en delegationsbestämmelse skulle kunna införas i 1 kap. 9 § TF, men ännu hellre som en egen paragraf i samma kapitel med följande lydelse: Utan hinder av denna grundlag får det i lag meddelas förbud mot att på tobaksförpackningar ange annan information än om produkttyp och tillverkare samt mot att i övrigt utforma förpackningen på ett sätt som avviker från bestämmelser som har meddelats för att tobaksförpackningar ska ha en enhetlig utformning

Regeringen valde dock att istället ge 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté i uppdrag att överväga om det finns behov av och är lämpligt av att helt undanta förpackningar från tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde. Att hantera det enskilda problemet med reklam för tobaksprodukter på cigarettpaket genom att undanta alla förpackningar från tryckfrihetsförordningen vore både trubbigt och olämpligt, och VISIR menar därför att den enda rimliga slutsaten för utredningens är att problematiken kring tobaksreklam på cigarettpaket hanteras på det sätt som Mediegrundlagskommittén pekade på som en möjlig väg.

Många positiva effekter av minskad jobbpendling

Av de 5 miljoner människor som var i arbete i Sverige januari 2020 har drygt 50 procent bedömts arbeta med saker som går att utföra på distans. Om dessa 2,5 miljoner människor arbetar hemifrån i alla fall 2 dagar i veckan innebär det att 10 miljoner arbetsresor i veckan försvinner. Drygt hälften av de som pendlar till jobb använder bil, med i genomsnitt 27 km till jobbet, enkel väg. De 1,25 miljoner som bilpendlar skulle alltså tillsammans kunna minska körningen med 135 miljoner kilometer. Omräknat i koldioxidekvivalenter skulle det innebära en minskning av utsläpp med över 16 000 ton i veckan.

Vid sidan av de direkta miljöeffekter som minskad jobbpendling innebär finns också indirekta effekter. En sådan som uppmärksammats är det minskade behovet av kontorsytor. Medan aktiemarknaden generellt påbörjat en återhämtning efter coronaraset har fastighetsbolagen inte hängt med i samma uppgång. En förklaring som givits är just att behovet av kontorsytor framöver kan komma att minska. Centrala kontor i storstäderna kan därmed inte längre räkna med att kunna ta ut samma kvadratmeterhyra från hyresgästerna. En mer långsiktig utveckling kan vara att centrala kontorsytor framöver omvandlas till bostäder, vilket både skulle minska trycket på bostadsmarknaden, och ha en positiv miljöeffekt i form av minskad produktion av nya fastigheter.

Skriver mer om positiva effekter av minskad jobbpendling i matochklimat.

De effektivaste sätten för att minska matens klimatpåverkan kartlagda

Skriver i matochklimat om Konsumentverkets rapport om vilka metoder som är mest effektiva för att minska matens klimatpåverkan. De två viktigaste aktörerna för att förändra vad vi äter som pekas ut i rapporten är politiken och dagligvaruhandeln. Den politiska nivån utifrån möjligheterna att besluta om ekonomiska styrmedel och vilken kost som serveras på bl a förskolor och skolor; och dagligvaruhandeln utifrån dess möjlighet att arbeta med marknadsföring, utbud och exponering av växtbaserade livsmedel. Läs mer här.

Ökad klimatmedvetenhet har inte gett försäljningen av ekomat någon skjuts

Skriver i matochklimat om att försäljningen av ekomat backade något förra året, trots en ökande klimatmedvetenhet. För den som inte har tillgång till hela texten följer den här:

Trots Greta-effekt och en ökad medvetenhet om klimatförändringarna minskade konsumenternas intresse för ekologisk mat under 2019. Det är inget jättetapp, men den tidigare uppgången är bruten. 

Den oberoende marknadsbevakaren Ekoweb har under 12 år följt utvecklingen av försäljningen av ekologiska livsmedel. I Ekowebs nya rapport (januari 2020) framgår att svensk ekoförsäljning visserligen ökade med 0,4 miljarder år 2019, vilket är en uppgång med 1 procent. Men utifrån att livsmedelspriserna samtidigt steg med 3,5 procent konstaterar man att ekoandelen av den totala livsmedelsförsäljningen minskat med ungefär 3 procent, från en andel på 9,3 procent år 2018 till 9,0 procent 2019.

Letar vi klimatsmart snarare än ekologiskt i butikerna? Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij pekar på några konsumentgrupper där ökad klimatmedvetenhet faktiskt medfört mindre andel ekologiska livsmedel.

– Mjölk tappar till växtbaserade drycker som havremjölk. De konsumenter som väljer havremjölk istället för mjölk tycker sig ha gjort sitt val, och väljer sedan inte en ekologisk havremjölk, eftersom den är dyrare och inte heller får ha tillsatta mineraler och vitaminer, säger Åsa Domeij.

Om de som av klimatskäl nu helt avstår från animaliska produkter är samma personer som tidigare i stor utsträckning har köpt ekomjölk, blir effekten minskad försäljning av ekomjölk. Och samma resonemang gäller för köttet. Om personer som tidigare har valt ekologiskt kött i större utsträckning äter vegetariskt minskar andelen ekokött.

– Antalet vegetarianer ökar inte, däremot antalet vegetariska måltider, och om de vegetariska måltiderna ersätter ekokött minskar andelen ekokött, säger Åsa Domeij.

Men det är inte bara ett minskat intresse för animaliska produkter som kan leda till minskad försäljning av ekologiska livsmedel. Ett ökat intresse för svenska livsmedel kan ge samma effekt, i synnerhet om det inte går eller är svårt att hitta livsmedel som både är ekologiska och svenska.

– Till exempel är nästan inga svenska äpplen i butikerna ekologiska, säger Åsa Domeij.

Den som av klimatskäl i första hand letar efter svenska produkter kommer därför i stor utsträckning inte att kunna köpa ekologiska äpplen. Åsa lyfter fram att det finns en övertro på att svenska livsmedel alltid är bäst ur miljö- eller djurskyddsperspektiv, men att det inte alltid är det svenskproducerade som är det bästa.

– I till exempel Irland är det långt färre tjurar som står inomhus, eftersom de svenska reglerna bara reglerar hondjur och att tjurar därför hålls inomhus i Sverige.

Men andelen ekologiska livsmedel riskerar inte bara att minska på grund av att vissa konsumentgrupper gjort aktiva klimatval och samtidigt valt bort miljö- och djurperspektiv. Åsa pekar på att den debatt som förs huruvida ekologiskt är klimatsmart, i sig kan leda till att människor vänder ekologiska produkter ryggen.

– Vissa vill ha ursäkter för att handla de billigaste produkterna, och har man hört att det ekologiska inte är klimatsmart tar man den bekväma lösningen att inte handla ekologiskt, säger Åsa Domeij.

Men hur är det i verkligen, finns den konflikt mellan ekologiskt och klimatsmart som bland annat Chalmersforskaren Stefan Wirsenius fört fram? Wirsenius argument är att ekologisk odling kräver större markarealer, eftersom skördarna per hektar är mycket lägre. Med större produktion på de åkrar som används skulle åkermark då kunna användas som kolsänkor, genom att man istället planterar skog där. Men Åsa framhåller att frågan är långt mer komplex än så.

– Teorin fungerar om man planterar skog på de bästa odlingsjordarna i Skåne, där det är lite kol i marken och den växande skogen skulle binda mycket koldioxid. Men vem tror att det är åkermark i Skåne som skulle omvandlas till skogsmark? Det skulle istället bli åkrar längre norröver, där marken innehåller mer kol och där det inte finns samma potential för kolinlagring.

Åsa lyfter också fram två andra aspekter som Wirsenius bortser ifrån i sina slutsatser. Den ena är att 70 procent av åkermarken används för att odla foder till djurhållningen. Det som tar stora arealer åkermark i anspråk är inte ekologiska grödor, utan att vi äter så mycket kött.

– Lägre andel animalier skulle leda till att vi klarar oss med mindre spannmålsodlingar, säger Åsa Domeij.

Det andra perspektivet som Wirsenius bortser ifrån är att vallodling lagrar kol, och utifrån hur KRAV-reglerna är utformade är det det ekologiska jordbruket som står för vallodling, medan det konventionella jordbruket är ensidigt inriktat på spannmål.

– Varje enskild gård måste därför analyseras för sig, det är svårt att generellt säga vad som är bäst ur klimatperspektiv, däremot förstås viktigt att höja avkastningen för ekologiskt, säger Åsa Domeij.

Åsa efterlyser samtidigt en mer offensiv miljödebatt.

– Ekorörelsen idag är för snäll. Den försvarar sig mot angrepp, i stället för att som på 70- och 80-talen angripa giftjordbruket, som det konventionella jordbruket då kunde kallas, säger Åsa Domeij.