Viktigt ansvar vilar på våra axlar

Sverige sticker både ut som etta i internationella jämförelser mellan länders nationella miljö- och klimatpolitik och är det land som per capita bidrar mest till FNs gröna fond. Så hade det inte varit utan MP i regering. Med budgetpropositionen fortsätter vi att ta det globala ledarskapet i klimatfrågan. Skriver mer i Enköpingsposten.

Annonser

Skördetid

Skördefest i mången grönsaksodling nu, och skördefest för Miljöpartiet när budgetpropositionen presenteras idag. Så mycket som vi arbetat för länge faller på plats i den grönaste budgeten någonsin. Sverige har den globala ledartröjan i klimatarbetet och fortsatt stark svensk klimatpolitik är därför direkt avgörande för om vi ska klara klimatmålen. Skriver mer om saken i UNT: http://www.unt.se/asikt/debatt/mp-gor-stor-skillnad-4761511.aspx

Årets sista motion – fasa ut miljöskadlig plast

Den sista motion jag lägger under allmänna motionstiden är nu klar – utfasning av miljöskadlig plast. Med de extremt långa tider det tar för många plaster att brytas ner samlas allt mer plastskräp i våra hav. Fåglar och däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast. Var tredje havsfågel har ätit plast i tro att det är föda. Även vid förbränning uppstår problem; plaster som baseras på fossila råvaror bidrar till CO2-utsläpp och klimatpåverkan, och en plast som PVC orsakar också direkta miljögifter vid förbränning. Vissa plaster och dess komponenter är också direkt hälsoskadliga.

Även om Sverige som nation generellt toppar miljö- och klimatarbetet i de internationella jämförelser som görs, är det tydligt att vad gäller just arbetet med att hantera miljöskadliga plaster är Sverige delvis på efterkälken. Vissa krafttag tas nu, bland annat med omfattande resurser aviserade i budgetpropositionen till arbetet mot miljöskadliga plaster och med direkt förbud mot vissa mikroplaster. Sedan den 1/6 2017 måste också handlare enligt förordning (2016:1041) om plastbärkassar informera om plastpåsars miljöpåverkan, de miljömässiga fördelarna med att minska användningen av plastpåsar samt de åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen. Det är emellertid upp till varje handlare att avgöra hur det ska gå till. Förordningen innehåller även en rapporteringsskyldighet för den som tillverkar eller för in plastkassar till Sverige. Men en internationell utblick visar att mer kan göras, bland annat i form av begränsningar för användningen av plastbärkassar.

Den kanske bästa effekten av punktskatt på plastpåsar finns från Irland, som införde en skatt på 0,15 euro per påse år 2002. Skatten höjdes 2007 till 0,22 euro. Fem månader efter att skatten infördes hade förbrukningen av plastpåsar minskat med 90 procent.

Även Danmark har sedan länge infört en skatt på bärkassar. År 1993 infördes en skatt motsvarande cirka 50 öre per kasse. Priset i butik för en plastkasse varierar i dag mellan 1,50 – 3 kronor. Enligt Europeiska kommissionen halverades förbrukningen av plastkassar i Danmark mellan 2003 och 2009, även om det är svårt att avgöra hur stor del som beror på punktskatten på bärkassar.

Alla delar av Storbritannien har skatt på engångsplastkassar efter att en skatt på 5 pence per påse infördes i England i oktober 2015. Skottland, Wales och Nordirland hade redan tidigare infört skatten, följd att förbrukningen av plastpåsar minskat med 85 procent.

Frankrike har i stället valt att helt förbjuda engångsplastkassar som distribueras eller säljs i handeln. Förbudet gäller de kassar som är tunnare än 50 µm och trädde i kraft 1 juli 2016. Endast papperskassar eller komposterbara plastkassar av förnybar råvara, får erbjudas till kunderna.

Italien har redan tidigare infört ett liknande förbud för engångsplastkassar som inte är komposterbara. Undantag görs för bärkassar för flergångsbruk som dessutom består av särskilda material beroende på vilken sorts kassar det rör sig om. Kassarna måste till exempel innehålla olika andel återvunnet material beroende på användningsområde och tjocklek.

Rwanda har helt förbjudit användning, produktion och import av tunna plastpåsar. Enligt Rwandas miljömyndighet innebär det att den yttre miljön förbättrats påtagligt. Liknande förbud har även införts i flera andra afrikanska länder. Kenya har till exempel nyligen infört förbud mot att tillverka, importera och även använda plastpåsar, med upp till 4 års fängelse vid överträdelser. Plastpåsar som används vid förpackning i direkt anslutning till produktion av den aktuella varan är undantagna från förbudet.

I USA finns det en mängd lokala eller delstatliga förbud för plastpåsar eller andra typer av bestämmelser som att engångspåsar inte får ges bort gratis. Även vissa städer och delstater i Indien har infört förbud för vissa former av plastpåsar och engångsmaterial. I Kina är det sedan 2008 förbjudet att tillverka, sälja och använda plastpåsar som är tunnare är 25 µm, och det är även förbjudet att tillhandahålla plastpåsar gratis.

De olika förbuden för plastpåsar som förekommer i olika länder har som regel inte handlat om vilken sorts plast påsarna är gjorda av. Vissa länder har emellertid undantagit påsar som är biologiskt nedbrytbara och där har till exempel Italien refererat i sin lagstiftning till internationella standarder för vad som avses med en bionedbrytbar plast.

Särskilt angeläget är att minska förekomsten av PVC, som utöver den långa tid det tas för skräpet att brytas ner och att plasten baseras på icke-förnybar råvara med CO2-utsläpp som effekt vid förbränningen, också riskerar att bilda miljögifter vid förbränning. PVC kräver även tillsatser av olika slag, bland annat olika ftalater, vilka har direkt hälsoskadliga effekter. På EU nivå finns inget förbud för plasten PVC som sådan, men däremot har innehållet av ftalater reglerats i leksaker och vissa barnvårdsartiklar. De tre farligaste ftalaterna (DEHP, DBP och BBP) är nu totalförbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar. För de tre mindre farliga ämnena (DINP, DIDP och DNOP) gäller förbudet leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen. Från och med den 22 juli 2019 kommer även ftalaterna DEHP, BBP, DBP and DIBP att vara förbjudna i elektroniska produkter i EU.

Alla miljöproblem till trots har plastmaterial rätt använda en funktion i samhället. Det är därför viktigt att en reglering riktas mot miljöskadliga plaster och inte generellt. Självklart är att plaster enbart ska tillåtas baseras på förnybara råvaror och att direkt hälsoskadliga plaster måste förbjudas. Vidare är det angeläget att premiera plaster som snabbt bryts ner, för att plastskräp inte ska ackumuleras i naturen.

Mot bakgrund av detta bör regeringen återkomma med förslag till skärpt lagstiftning i syfte att begränsa förekomsten av miljöskadliga plaster, och utifrån de goda exempel som finns från många andra länder bör regeringen vidare återkomma med förslag till punktskatt på icke-komposterbara plastpåsar.

Motion om förbud mot nyförsäljning av fossildrivna bilar

Vid lördagens kandidatpresentation ställdes en fråga hur radikala vi kan vara i valrörelsen. Skulle kunna svara att vi måste fortsätta ligga steget före och visa vägen, men som vägvisare får man inte ligga så långt före att man tappar kontakt med de som kommer efter. Är nu klar med motion om att förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från år 2025. Tillräckligt nära för att bilbranschen måste sätta fart på omställningsarbetet, men tillräckligt med tid för att det ska vara möjligt.

Kemikalieskatt.2

Den 1 april 2017 trädde lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik i kraft. Från och med den 1 juli 2017 tillämpas skattskyldigheten i form av en punktskatt på kemikalier i viss elektronik. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Skatten är konstruerad så att samtliga varor inom avgränsade varugrupper är skattepliktiga. Den skattskyldige får sedan göra avdrag för skatten om vissa listade grupper av ämnen inte förekommer i varan.

Skattskyldig är den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar, för in eller tar emot en vara från ett annat land. Försäljning från utländska försäljare direkt till en konsument i Sverige beskattas dock inte.

I den utredning som tillsattes för att utreda möjligheterna att införa lagen fördes resonemang kring frågan om huruvida även privatpersoner ska beskattas när dessa köper elektronikvaror utomlands. Samma fråga diskuteras även i den lagrådsremiss som följde på Kemikalieskatteutredningens betänkande.

I sitt betänkande konstaterade Kemikalieskatteutredningen att vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer handel med elektronikvaror genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via Internet, postorder eller liknande. Trots detta ansåg utredningen att om inköpen sker hos utländska säljare ska varorna inte beskattas. Som skäl för detta angavs den förhållandevis komplicerade utformningen av kemikalieskatten och att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestämmelser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt. Men företag i andra EU-länder är under vissa förutsättningar redan skattskyldiga i Sverige; exempelvis för mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt eller skatt på energi. Utredningen menade dock att det för dessa skatter inte är en för säljaren främmande typ av skatt som uppkommer med anledning av försäljningen till svenska kunder, vilket en nationell svensk punktskatt på elektronik skulle utgöra.

Vidare bedömde utredningen att det skulle vara förenat med stora praktiska problem att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder. Skatteverket skulle vara beroende av omfattande hjälp från beskattningsmyndigheter i andra länder för att kunna kontrollera att rätt skatt redovisas i en fråga där det inte föreligger ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra med ärenden och kontroller. Även om det finns formella möjligheter att begära sådan hjälp ansåg utredningen att en svensk skattelagstiftning inte borde utformas på så sätt att Skatteverket skulle behöva ta hjälp från beskattningsmyndigheter i andra länder.

Kritik mot utredningens förslag lät inte vänta på sig. Kemikalieinspektionen anförde att det finns en risk för ökad obeskattad privatimport från utlandet genom e-handel. Obeskattad försäljning av elektronik kan då till viss del konkurrera ut beskattad försäljning, vilket minskar den miljöstyrande effekten av skatten. Även om problemet i dagsläget ser ut att vara begränsat menade Kemikalieinspektionen att det kan komma att bli ett problem som ökar.

Elektronikbranschen anförde att handeln från utlandet kommer att öka då skatten ger en direkt försvagad konkurrens mot utländsk handel som säljer exakt samma produkter till svenska konsumenter. Man varnade vidare för att svenska handlare riskerar att flytta sin verksamhet utomlands för att undgå denna konkurrensnackdel och att butiker blir ”showrooms” medan själva köpen sker online.

Att kemikalieskatten nu finns på plats är ett utmärkt första steg, med dess tydliga miljöstyrning. Miljöaspekterna måste dock väga tyngre än det administrativa merarbete en samverkan med beskattningsmyndigheter i andra länder medför om kemikalieskatten utvidgas till att också inkludera direktimport. Även om det ännu inte finns någon mätbar ökning av direktimport till följd av skatten, är det inte osannolikt att andelen direktimport kommer att öka över tid. Att motsvarande miljöstyrning ska gälla för direktimporterad elektronik är därför angeläget. Önskvärt vore att motsvarande skatteregler tas fram även i andra länder, och att internationalisera den svenska tillämpningen kan bidra till det. Trots att skatten är helt ny motionerar jag därför redan om en reformerad kemikalieskatt som inkluderar direktimport av elektronik.

Budgetproposition med klimat och miljöinriktning

Idag presenteras budgetpropositionens reformer inom miljö- och klimatpolitiken. Budgetpropositionen för 2018 innefattar den största satsningen på klimat och miljö någonsin, med ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt. Totalt handlar det om en höjning med 110 procent inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Med Miljöpartiet i regering har anslagen till miljö- och naturvård mer än fördubblats på fyra år. I jämförelse med alla tidigare svenska regeringar är skillnaden i ambitionsnivå inom klimat- och miljöområdet mycket tydligt, och i de internationella jämförelser som görs framstår Sverige som det klart ledande gröna landet.

Satsningarna fördelar sig över en stor mängd åtgärder. Reformerna är både riktade mot industrin och transportsektorn och för att göra det lättare för var och en att leva klimatsmart, med satsningar på solceller, laddstolpar och elcyklar.

Särskilt glad är jag över det nya stödet gröna städer. För en växande stad som Uppsala är det avgörande att det också finns resurser för att säkerställa stadsnära gröna miljöer.

Rena hav central del i budgetpropositionen

Nu är det klart att budgetpropositionen för 2018 kommer att innehålla 600 miljoner kronor avseende åtgärder för rent hav, för att sanera miljöfarliga vrak, finansiera projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden.

Bland annat handlar det om att sanera de miljöfarliga skeppsvrak som ligger på havsbotten. Runt Sveriges kust finns runt 17 000 vrak, varav ett trettiotal utgör en akut miljöfara. Ofta handlar det om bränsle som riskerar att läcka ut, eller som redan gör det.

Ett annat vattenproblem är spridningen av läkemedelsrester. 50 miljoner kronor avsätts 2018 för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön.

Övergödningen av sjöar, kustområden och av havet är fortfarande ett av våra största miljöproblem, orsakad av näringsämnen som kommer från land och via vattendrag rinner ut i havet. 60 miljoner kronor avsätts för att minska tillförsel av dessa näringsämnen.

Den bristande tillgången på dricksvatten har knappast undgått någon i sommar. Även om Sverige har bland världens säkraste vattentillgångar utgör klimatföränsringarna ett hot mot tillgången på grundvatten. En annan del av satsningen handlar om åtgärser vid våtmarker för att säkra vattenhushållningen.