Kategori: Okategoriserade

Trippelnytta

Har under förmiddagen varit på studiebesök tillsammans med Jenny Lundström för att se ett projekt Skogsstyrelsen driver, där man tar hjälp av nyanlända och långtidsarbetslösa för att inventera skyddsvärda träd. Tre nyttor i ett. Naturvård, integration och en möjlighet för långtidsarbetslösa att komma tillbaka i arbete. Den tredje delen fanns inte med från början, men har varit ett stort tillskott för att skapa bättre balans mellan svensktalande och de som behöver lära sig svenska. Egentligen en självklarhet, för att kunna driva integrationsprojekt måste svenska vara naturligt samtalsspråk.

Annons

Bättre förslag till bankskatt, tack

Att finansiella tjänster inte är momspliktiga samtidigt som skattebetalarna står för en insättningsgaranti och gång efter annan gått in och räddat bankerna är en skevhet som måste korrigeras. Rättigheter och skyldigheter ska balansera för all verksamhet. Det förslag till bankskatt som nu remitteras är problematiskt. Uppsalabänken fick på en träff med Länsförsäkringar höra perspektivet att en skatt som riktar sig mot antal anställda och inte mot total omsättning eller vinst slår hårt mot de banker som har många lokalkontor för att upprätthålla service, vid sidan av Länsförsäkringar bland annat de mindre sparbankerna, och gynnar banker som Nordea. Många anställda och liten vinst bör ju inte beskattas hårdare en verksamhet med få anställda och stor vinst, så ett bättre förslag till bankskatt vore välkommet.

SD kritiserar regeringen för att lägga för mycket tid på rekryteringsärenden…

Riksdagsdebatten igår om konstitutionsutskottets granskning av regeringens handläggning (dvs inte politiken, utan formalia) blev en tämligen stillsam tillställning. Det finns ju inte så mycket att kritisera. Sverigedemokraterna gjorde dock ett försök genom att hävda att regeringen lägger för mycket tid på rekryteringsärenden! Jag konstaterar i min replik på det att det är viktigt att ta seriöst på rekryteringsfrågor, och att om Sverigedemokraterna också gjorde det skulle vi ha sluppit Putilovskandalen. Hela debatten att skåda här.
För den som bara vill se just den ordväxlingen hittar ett klipp på Facebook:

Långsiktig positiv medlemstrend för MP

Har just kommenterat det faktum att MPs medlemsantal långsiktigt ökar i P4 Uppland. Det gäller att kunna tolka statistik rätt, och även om det är ett tapp från 2014 till 2016 är det samtidigt så att vi har fler medlemmar nu än 2012, dvs motsvarande tid efter förra valet. Medlemsantalet går i cykler, med tillskott under valår och tapp mellan valåren. Under åren 1989 till 2009 var förändringen dock liten. Efter det har MP haft en fantastisk medlemsökning. 1995 blev jag medlem i Miljöpartiet, då hade partiet runt 7000 medlemmar. Nu är antalet 13 689. De som nu talar i termer om att det var bättre förr gör det alltså inte för att det finns en negativ medlemsutveckling… Men med fler medlemmar förändras förstås samtidigt politiken, eftersom vi är ett demokratiskt parti!

Inget bidrag till SDU eller SUM

Såväl SDU som SUM nekas nu statsbidrag. Dags för ett mediestöd som är lika konsekvent som stödet till ungdomsorganisationer vad gäller syn på demokrati & mänskliga rättigheter. I statens roll att värna grundlagarna borde självklart ingå att inte betala bidrag till organisationer som arbetar mot centrala värderingar. Men yttrandefriheten, undrar någon. Ja, rätt att yttra dig har du – men med det följer inte automatiskt en rätt till bidrag för att yttra sig.

Med det nya förslaget till mediestöd blir det än mer självklart, eftersom mediestödet föreslås kunna ges oavsett medie. Förslaget är därför att ställa samma krav på mediestödet som finns i sändningstillståndet för radio & TV. Något som inte ens är tillåtet att sända i radio & TV ska rimligtvis inte heller få bidrag för att tryckas. Men finns inte risk för godtycke, undrar någon. Tja, granskningsnämnden för TV och radio har under alla år klarat sitt uppdrag, och det bör inte vara svårare för en mediestödsnämnd, och eftersom mediestödet också ska kunna gå till ljud & bild, inte bara text, vore det orimligt att betala bidrag för något som inte får sändas.

Spårtrafikutredning klar – men man måste inte vänta bara för att man kan

WSP har nu kommit med den utredning som ska ligga till grund för beslut om vilket eller vilka trafiksystem som ska komplettera dagens stadsbussar i Uppsala. Utredningens slutsats är att ur ett kapacitetsperspektiv klarar sig Uppsala i tio år till med vanlig busstrafik. Därefter krävs BRT (Bus Rapid Transit), dvs busstrafik med en infrastruktur som liknar spårtrafikens med egna separerade körfält. Men framåt 2050 kommer även BRT ha för liten kapacitet, varför stadstrafiken då måste kompletteras med spårtrafik.

Ur ett ensidigt kapacitetsperspektiv kan det förefalla klokt att därför nu förbereda för BRT snarare än spårtrafik, då kostnaden för BRT beräknas landa på 5,8 miljarder kronor, medan kostnaden för spårtrafiken beräknas till 7,2 miljarder. Men vidgar man perspektivet är det tydligt att det vore bortkastade pengar att gå in med en stor investering i ett trafiksystem, som relativt snart ändå är otillräckligt. Genom att istället redan nu satsa på spårtrafik blir de totala investeringskostnaderna lägre, samtidigt som flera andra fördelar uppnås, vid sidan av ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem.

Runt om i Europa har man i ett stort antal städer som är mindre än Uppsala insett fördelarna med att gå direkt på spårtrafik, istället för omvägen via BRT. Även i Lund har man fattat beslut om att investera i spårtrafik, med planerad trafikstart 2019, och det med hjälp av statsbidrag. Riksdagens nyligen klubbade budget rymmer ett ännu starkare stöd för lokal kollektivtrafik under åren 2017 och 2018. Vad som händer därefter vet vi inte. Blir det regeringsskifte efter valet 2018 är risken uppenbar att detta statsbidrag upphör helt. För att under överskådlig tid kunna få till stånd en spårtrafiklösning i Uppsala är det därför nödvändigt att allra senast 2018 ha klart med ansökan om statsbidrag och att klubba ett igångsättningsbeslut.

Vid sidan av kapacitetsperspektiv och ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv finns ytterligare två saker som talar för att redan nu gå vidare med spårtrafik snarare än BRT.

Den ena aspekten är att vi ur ett miljöperspektiv måste öka kollektivtrafikens andel av dem totala trafikvolymen väsentligt. Spårtrafiken har visats ha en helt annan potential att vinna över bilister till kollektivtrafik, än vad busstrafik har. Oavsett om orsaken är att spårtrafiken faktiskt är bekvämare, enklare och snabbare, eller om det är mer psykologiska orsaker som ligger bakom, kan vi inte bortse från spårtrafikens större attraktivitet för att uppnå det politiska målet att minska såväl de utsläpp som den trängsel som biltrafiken ger upphov till. Spårtrafik är miljövänlig. Eldrift innebär att det inte blir några skadliga avgaser i gatumiljön och kommer elen dessutom från förnyelsebar elproduktion orsakar den inte heller några koldioxidutsläpp.

Den andra aspekten är stadsutvecklingsperspektivet. Spårtrafiken är yteffektiv, vilket ger ökat utrymme för människor och grönska, samtidigt som den ger större förutsättningar att fastighetsägare och andra verksamhetsutvecklare ökar investeringarna för en trivsam och attraktiv stadsmiljö vid bland annat stationslägen. Detta då spåren ligger fast, och de stråk som förses med spårtrafik därför får en säker tillgänglighet över mycket lång tid, och därför kan dra till sig såväl arbetsplatser och butiker som bostäder. Det finns således många goda skäl att välja spår. Bara för att det är möjligt att vänta några år finns ingen anledning att inte ta besluten nu.