Skärpt lagstiftning mot rattfylleri

Idag öppnar inte bara riksmötets sista år under mandatperioden, men också allmänna motionstiden – den möjlighet som finns för alla ledamöter att fritt lägga förslag. Har förberett åtta motioner om stort och smått, och kommer att ”hänga på låset” för att lämna in ett par. Den kortaste är ett enkelt förslag att regeringen bör återkomma med förslag till skärpt lagstiftning vad gäller straffet för rattfylleri och olovlig körning.

Bakgrunden till motionen är att åklagare får anhålla och begära häktning om ett brott kan ge minst ett års fängelse. Eftersom rattfylleri inte ger så långt straff är häktning av rattfyllerister inte möjligt. Konsekvensen av detta är att en rattfyllerist kan fortsätta att köra rattfull utan att det finns några praktiska möjligheter att stoppa det. Genom att skärpa straffet för rattfylleri till ett års fängelse skulle åklagare få möjlighet att begära återkommande rattfyllerister häktade, vilket i sin tur skulle rädda många liv i trafiken. Exempel finns på dödsolyckor där föraren varit känd för tidigare rattfyllerier, och där en anhållan därför skulle ha medfört att olyckan inte behövt äga rum.

Annonser

Fyrspår stärker argumentationen för Aroslänken

Imorgon öppnar inte bara riksmötet 2017-2018, men också riksdagens allmänna motionstid. Förbereder därför en motion om Aroslänken.

En lättnadens suck kunde höras från många i Uppsala län som på olika nivåer arbetar med infrastrukturfrågor, när Trafikverket presenterade sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Frågan om utbyggnad till fyrspår söder om Uppsala har engagerat många i länet, och att Trafikverket till sist tagit till sig argumentationen är ett viktigt steg i rätt riktning. Regeringen har nu att fatta beslut utifrån ett underlag som visar på hur en utökad kapacitet för järnvägen söder om Uppsala skapar förutsättningar för nya tågstopp, och därmed också för en hållbar utbyggnad av bostäder i stråket.

Men en utökning av järnvägskapaciteten söder om Uppsala mot Arlanda/Stockholm innebär också att nya möjligheter öppnar sig för hur trafik från västra Svealand kan ledas mot Uppsala/Arlanda/Stockholm, och att planeringen för en så kallad Aroslänk, som via en ny järnväg mellan Enköping och Uppsala förbinder Västra Aros (Västerås) med Östra Aros (Uppsala), därför blir än mer motiverad.

Aroslänken är en saknad länk som har förutsättningar att fylla både regionala och nationella behov.

Det regionala behovet är kanske mest uppenbart. Få busslinjer mellan två städer i Sverige har så stor trafikvolym som sträckan Enköping–Uppsala. Samtidigt finns en betydande biltrafik mellan städerna, och trycket på kapacitetsförstärkningar på väg 55 är därför stort. Utöver att styra över till mer klimatsmart resande minskar en järnvägsförbindelse mellan Enköping och Uppsala därför behovet av investeringar i ökad vägkapacitet. Med en järnväg på plats skulle samtidigt samhällen som Ramstalund och Örsundsbro kunna bli attraktiva stationssamhällen.

Ur ett nationellt perspektiv är det angeläget att minska sårbarheten vad gäller tågförbindelser till Stockholm. En mycket stor andel av tågtrafiken har Stockholm som destinations- eller avreseort. Om problem uppstår vid en järnvägssträckning är det därför viktigt med alternativa resvägar. Med den ökade järnvägskapacitet fyrspår söder om Uppsala ger kan Stockholm avlastas från resenärer från Västerås/Örebro och Västsverige, inklusive Göteborg, med Arlanda som mål, och samtidigt utgöra en alternativ resväg även för resenärer till eller från Stockholm, vid problem söder om Stockholm.

Även om bygget av en järnväg mellan Enköping och Uppsala inte kommer att kunna påbörjas under planperioden, är det angeläget att Trafikverket ges i uppdrag att påbörja planeringen för en sådan järnväg för att kunna gå vidare med en investering under kommande planperiod. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Grön kulturpolitik i valmanifestet

Nu börjar arbetet med att formulera vilka kulturpolitiska förslag MP ska driva inför valet 2018. Imorgon, kulturnatten till ära, är alla välkomna till MPs Uppsalakansli kl. 16 för att vara med och diskutera grön kulturpolitik. Och den som vill läsa mer kring några viktiga utgångspunkter kan göra det på Grön omstarts blogg idag.

Faktum är att vi redan efter tre år kunnat bocka av oerhört mycket av det vi gick till val på inom kulturpolitiken, så det är dags att flytta fram positionerna ytterligare.

Estetiska ämnen återinförs på alla nationella gymnasieprogram!

Regeringen går idag ut med en remisspromemoria med förslag att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska också omfatta 50 gymnasiepoäng, i stället för 100 gymnasiepoäng som i dag.

Att alliansregeringen plockade bort de estetiska ämnena har allvarligt skadat gymnasieskolan. Jag har arbetat för att trygga en riksdagsmajoritet för ett återinförande och vi är nu trygga i att ha säkrat det.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.

Viktigt att inse är att konstnärliga uttryck inte är strössel i tillvaron, utan vägar till att förstå världen och aktivera hjärnan, och att estetiska ämnen därför hjälper lärandet i andra ämnen.

De kreativa näringarna, så som musik, spel, design, film och litteratur blir också allt viktigare inom svensk ekonomi. Men även in andra jobb måste man kunna uttrycka sig, presentera en idé för andra. Estetiska ämnen ger sådan kunskap, en kunskap som förstås inte bara kommer till nytta i arbetslivet, men som ökar självförtroendet över lag och därför bidrar till att göra människor tryggare med sig själva. Det är något skolan är skyldig att ge alla barn och ungdomar!

De estetiska ämnena kompletterar också den kommunala musik- och kulturskolan, som alltid är bredd och spets förutsättningar för varandra.

Remisspromemorian återfinns här:

http://www.regeringen.se/remisser/2017/09/remiss-av-promemorian-okade-mojligheter-till-grundlaggande-behorighet-pa-yrkesprogram-och-ett-estetiskt-amne-i-alla-nationella-program/

Säkerställ rätten att fotografera på offentliga platser

Har idag fått klart ytterligare en motion inför allmänna motionstiden: om justerad lagstiftning för att garantera att det är lagligt att lägga upp bilder av offentliga konstverk på sociala medier. Detta som reaktion på beslutet i Patent- och marknadsdomstolen att vitesbelägga wikimedias publicering av bilder på konst.

Även om BUS garanterar att man inte kommer att stämma privatpersoner som utan kommersiella intressen lägger upp bilder på konstverk är det otillfredsställande om lagen kan utnyttjas så.

Med anledning av den diskussion som väckts kring bilder på offentlig konst är det samtidigt viktigt att betona att det inte är så att någon lagstiftning ändrats som gör det olagligt att publicera bilder på instagram eller facebook och ingen behöver oroa sig över att i icke-kommersiella syften ha publicerat bilder på offentlig konst. Men lagstiftningen på området är uppenbarligen daterad och måste uppdateras till dagens digitala värld!

Positiva och negativa finska exempel

Dags att ta båten hem efter att kulturutskottet i två dagar gjort studiebesök i Helsingfors. Svenska ambassadens sammansatta program har bland annat innefattat besök på Hanaholmen (kulturcentrum för Sverige och Finland), möte med kulturministern och departementet, föredrag på konstuniversitetet, träff med både finska och svenska litteratursällskapet, studiebesök på Kiasma (museum för nutidskonst) och svenska teatern, samt möte med representanter från kulturutskottet. Mycket diskussion har kretsat kring regeringsförslaget att ta bort kravet på svenskundervisning i grundskolan (där kulturministern är en tydlig motståndare till tvåspråkigheten). Argumentet att svenskundervisningen inte i första hand gynnar de med finlandssvenska som modermål, utan de med finska – som tack vare tvåspråkigheten ges en större arbetsmarknad – tycks inte bita. Intressant diskussion på konstuniversitetet huruvida politisk konst ökar intresset för angelägna frågor, eller tvärt om riskerar att bli ett alibi som gör att verklig förändring uteblir. Ett nationellt årskort för ca 500 kr som berättigar till entre på ca 200 museer var ett intressant grepp att ta med hem, liksom förstås den positiva syn företrädare för finsk public service hade kring den finansieringsform som infördes för några år sedan.

Budgetproposition med klimat och miljöinriktning

Idag presenteras budgetpropositionens reformer inom miljö- och klimatpolitiken. Budgetpropositionen för 2018 innefattar den största satsningen på klimat och miljö någonsin, med ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt. Totalt handlar det om en höjning med 110 procent inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Med Miljöpartiet i regering har anslagen till miljö- och naturvård mer än fördubblats på fyra år. I jämförelse med alla tidigare svenska regeringar är skillnaden i ambitionsnivå inom klimat- och miljöområdet mycket tydligt, och i de internationella jämförelser som görs framstår Sverige som det klart ledande gröna landet.

Satsningarna fördelar sig över en stor mängd åtgärder. Reformerna är både riktade mot industrin och transportsektorn och för att göra det lättare för var och en att leva klimatsmart, med satsningar på solceller, laddstolpar och elcyklar.

Särskilt glad är jag över det nya stödet gröna städer. För en växande stad som Uppsala är det avgörande att det också finns resurser för att säkerställa stadsnära gröna miljöer.