Dricksvatten från luft

Lösningen på ett av världen största problem, tillgång till dricksvatten, kan finnas i Uppsala. Har idag varit på studiebesök hos Airwatergreen, som grundats utifrån teknik att mycket energieffektivt utvinna dricksvatten direkt ur luftfuktighet. Med tekniken skulle hushåll i områden med dålig tillgång till vatten kunna bli självförsörjande på vatten. Någon efterfrågan på det har det dock inte ännu vuxit fram i Sverige, så sedan 2012 inriktar man sig istället på att sälja avfuktare, vilka man bland annat kunnat sälja till kyrkor som med avfuktare kunna sluta hålla stora kyrkor varma under vinterrn utan att få fuktskador. En stor energibesparing, och en ekonomisk vinst då investeringarana i avfuktningen betalas i form av minskade energikostnader redan efter ett år. Men den riktigt stora miljövinsten kommer när man också får snurr på det som var originaltanken: vattenproduktion. Airwatergreen kommer i janauri delta i en internationell innovationstävling, som förhoppningsvis kan bli startskottet för efterfrågan på tekniken. Själv kan jag tycka att denna vattenproduktion vore klockren som bistånd. Kompletterad enbart med solceller skulle livsförutsättningarna för alla de människor som bor i områden där man kämpar med vattenbrist förbättras markant.

Idrottspolitiska mål utvärderade

Idrott är också kultur och idrottspolitiken följaktligen en del av kulturutskottets ansvar, och statens bidrag till idrottsrörelsen överstiger 2 miljarder kronor. En utvärderingsgrupp inom utskottet, där bl Emma Hult (MP) ingått, har utvärderat statens idrottspolitiska mål och resultatet presenterades idag vid en hearing. Mycket positivt händer, men det finns också utmaningar. En uppenbar sådan är att idrottsrörelsen i snabb takt tappar ungdomar över 11 år. Många orsaker till det kan finnas, men en kan vara föreningar som i för stor utsträckning fokuserar på resultat och prestationer och då dödar lusten hos de som inte tillhör toppskiktet. För att nå målet att så många som möjligt deltar i idrottsverksamhet så länge som möjligt är ledordet att det ska vara kul. Utvecklingen går lyckligtvis helt klart i rätt riktning. Kan själv enkelt jämföra hur det var för mig på 80-talet med tidiga elitsatsningar i de idrottsföreningar jag var med i, med den fina verksamhet Wattholma IF nu har för mina barn där alla får vara med!

Bibliotekspolitiken i kammardebatt nästa vecka

Kulturutskottets betänkande om konstarter och kulturskapares villkor har passerat Kulturutskottet och kommer upp till debatt i kammaren nästa vecka. Bibliotekspolitiken är en stor del av betänkandet, bland annat utifrån två motioner av Sverigedemokraterna.

Den ena handlar om att om att biblioteken primärt ska rikta sin verksamhet mot svenska medborgare. Rent krasst skulle vi behöva ha pass eller ID-kontroll på landets bibliotek om motionen bifalls, för att sortera ut vilka människor som inte är välkomna på biblioteken. Men frågan är hur Sverigedemokraterna menar att bibliotekarierna ens med det ska kunna kontrollera om en biblioteksbesökare som inte är svensk medborgare är turist i landet eller här för att söka asyl.

Biblioteken är idag en plats för integration. Den som inte har lärt sig så mycket svenska än ges ändå en möjlighet att ta del av svenska tidningar eller låna lättläst litteratur på svenska. Biblioteken är också en plats där människor kan träffa varandra över kulturella gränser, offentliga rum som inte exkluderar. Sagostunden på barnbiblioteket kan bli mötet där det lilla barnet som inte vistats så länge i landet kan få en svensk kompis. Vad Sverigedemokraterna vill uppnå med sin motion kan därför inte vara integration, utan dess motsats: segregation.

Men Sverigedemokraternas bibliotekspolitik gör inte halt här, utan partiet lägger också ett förslag som väl är tänkt att riktas mot invandrargrupper men som också slår mot svenskar som vill lära sig nya språk; dvs en inskränkning av bibliotekens uppgift att tillhandahålla litteratur på olika språk. Att ha möjlighet att låna böcker på exempelvis engelska eller spanska är väldigt positivt för den som vill förkovra sig i dessa språk, men kanske inte vill eller har råd att köpa sådan litteratur. Även här är det också ett förslag som direkt motverkar integrationen. Forskningen visar tydligt på att förutsättningarna att lära ytterligare språk förbättras om man också ges möjlighet att läsa mycket på sitt modersmål; men det vill SD således skapa sämre förutsättningar till. Frågan är vad det ens är för problem man tror sig lösa med motionens förslag. Jag har aldrig upplevt någon brist på litteratur på svenska på de bibliotek jag besöker, och törs påstå att SD konstruerar en motsättning som inte finns i verkligheten.

Påtryckningar från Kinesiska ambassaden?

Var igår medarrangör till ett seminarium om hur människor i Kina mördas för att organ ska kunna säljas för transplantationer. Mot bakgrund av denna fruktansvärda situation har Spanien och Italien en lagstiftning som förbjuder ländernas respektive medborgare att genomföra organtransplantationer i Kina, vilket jag lagt en motion om att också Sverige ska införa. När jag inför seminariet genomförde en tv-intervju fick jag frågan om jag på grund av min motion på något sätt mötts av påtryckningar från Kina att inte driva frågan, var mitt svar att någon sådan har jag inte utsatts för. Men nu har jag möjligtvis det, i form av ett mail undertecknat  av ”första sekreterare politiska avdelningen Kinas ambassad i Sverige”. Mailet är samtidigt på ganska dålig svenska, så det krävs lite verifiering innan jag törs plocka bort frågetecknet om det verkligen är Kinas ambassad som ligger bakom!

Starkt remisstöd för nationellt stöd till kommunal musik- och kulturskola

Remissomgången på kulturskoleutredningen är nu klar. Det var ett stort intresse att delta i remissen, utöver de 164 instanser som fått utredningen på remiss har hela 75 spontana remissvar inkommit. Sammantaget finns stort stöd för ett nationellt stöd till den kommunala musik- och kulturskola; men samtidigt starkt avståndstagande mot vissa av de detaljförslag som funnits med i utredningen. Två av dessa kan förpassas direkt till papperskorgen; dels resonemanget att gruppundervisning ska ses som någon sorts norm, dels resonemanget att inte tillåta undervisning under ordinarie skoltid. Det här är saker som respektive skola måste avgöra. I många fall är gruppundervisning säkert att föredra, men i andra fall är individuell undervisning att föredra, ofta kan kulturskoleverksamheten läggas efter ordinarie skoldag, men på andra platser är det nödvändigt att lägga den parallellt med annan undervisning. Politiskt ska vi se till att det finns tillräckliga resurser för verksamheten, men överlåta pedagogiken åt lärarna och schemaläggningen åt skolledningen!