Inte enbart växtbaserad protein som är vägen fram

Har ju skrivit en hel del artiklar om hur växtbaserade livsmedel vinner mark, och hur ett flertal av de stora livsmedelsföretagen breddat sitt utbud genom att använda växtbaserat protein i köttliknande produkter. Det är förstås utmärkt att minska klimatbelastningen, men inget säger att det bara är köttsubstitut som är vägen fram. Hanna Bendz berättar i en intervju om ett helt annat förhållningssätt till klimatsmart mat.

Annons

Orkla storsatsar på veganska produkter

Skriver i Mat & Klimat om hur Orkla nu storsatsar på veganska produkter.

Orkla är kanske som företagsnamn relativt okänt i Sverige. Men många av den norska livsmedelskoncernens varumärken är desto kändare. Bland Orklas produkter hittar vi t ex Abba, Ballerina, BOB, Cheese Doodles, Ekströms, Felix, Kalles kaviar och Risifrutti, men också Anamma, som med 100 procent veganska ingredienser är marknadsledande i Sverige inom vegansk köttersättning. Och växtbaserade proteiner är det som står i fokus när Orkla nu etablerar det nya affärsområdet Orkla Alternative Proteins och lanserar varumärket Naturli’ i Sverige, ett varumärke som redan är det största inom växtbaserad mat i Danmark, och också säjs i Norge, Finland och Storbritannien. 

AP-fonderna nominerade till Greenwashinpriset 2021

Amazon Watch har tillsammans med andra miljöorganisationer startat ett upprop för anmälan av AP-fonderna eftersom pensionsfonderna, trots hållbarhetskrav, har investerat i fossilbolag och fonder som bidrar till avskogningen i Brasilien. Jordens Vänner har även nominerat fonderna till Svenska Greenwashingpriset 2021. Skriver i Mat & Klimat om varför:
http://matochklimat.nu/flera-miljoorganisationer-anmaler-ap-fonderna-investerar-i-fossilbolag-och-brasilianskt-kott/

Klimatförändringarna går snabbare än vad vi tidigare trott

Med temperaturer upp till 49,5 grader Celsius i Kanada, den varmaste temperatur som någonsin uppmätts i landet, följer också stort antal dödsfall. Minst 69 människor har avlidit av värmen enligt nyhetsbyrån AFP. 

AFP har också tagit del av ett utkast till den rapport FN:s rådgivande klimatpanel IPCC för närvarande arbetar med för publicering nästa år. Rapportens slutsatser är att klimatförändringarna kommer snabbare och är allvarligare än vad tidigare prognoser visat. Innan de barn som föds i år har hunnit fylla 30 kommer ekosystem kollapsa, städer översvämmas på grund av stigande havsnivåer, arter utrotas, sjukdomar spridas och områden drabbas av sådan hetta att det inte är möjligt att leva där. Rapporten i sin helhet ska emellertid inte publiceras förrän februari 2022, vilket är för sent för att påverka slutsatserna vid årets klimattoppmöte. 

Bland annat understryks i rapporten att med de nivåer koldioxid som vi fortsätter att släppa ut finns ingen möjlighet för hav och skogar att absorbera mer kol, vilket gör att halterna i atmosfären kommer att öka dramatiskt, i en ur mänskligt tidsperspektiv irreversibel process. Enligt rapporten kan livet på jorden som sådant återhämta sig, men inte mänskligheten. 

Rapporten pekar på att temperaturökningen hittills är 1,1 grader Celsius, och att med nuvarande trend kan vi som bäst hoppas på en ökning om 3 grader, vilket är den dubbla ökningen mot Parisavtalets målsättning på 1,5 grad, och en grad mer än vad som tidigare ansetts vara vad vi måste hålla oss under för att säkra vår framtid. 1,5-gradersökningen bedöms passeras redan 2026, en nivå då cirka 350 miljoner människor kommer få problem med torka.

Hungersnöd och fattigdom kommer drabba många tiotals miljoner människor kring 2050, då också kustnära städer med hundratals miljoner människor riskerar drabbas av översvämningar och kring 420 miljoner människor bo i områden med direkt dödliga värmeböljor. 

Måste ändra vår livsstil

Vid två graders temperaturökning bedöms havsytan stiga med 13 meter till följd av issmältning på Grönland och Västra Antarktis, och Amazonas regnskog omvandlas till savann. Rapporten innehåller få optimistiska inslag, men IPCC pekar ut några sätt att minska utsläppen och förbättra förutsättningarna att absorbera kol från atmosfären. Att återskapa mangroveskogar framhålls som ett sätt att dammsuga koldioxid ur luften. Att mangroveskogar lagrar mer koldioxid än någon annan skogstyp har sedan länge visats i forskning. Rapporten lyfter också att en övergång till växtbaserad kost kan minska matens utsläpp av koldioxidekvivalenter med 70 procent fram till år 2050. Men att byta bensinbilen mot en Tesla eller plantera träd för att “klimatkompensera” avfärdas från att vara potentiella dellösningar. Istället anges att vi måste ändra vår livsstil och våra konsumtionsvanor.

Rapporten är den hittills största forskningsgenomgången som IPCC har gjort. Och slutsatserna är inte längre att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna är något som kommer i en framtid, utan att de redan är här. Klimatförändringarna har redan minskat skördarna med upp till tio procent och mellan år 2015 och 2019 behövde nästan 170 miljoner människor humanitär hjälp på grund av den livsmedelsbrist som klimatförändringarna orsakat. De områden som är drabbade av sjukdomar som malaria och denguefeber växer. Och utarmningen av den biologiska mångfalden ökar lavinartat, utrotningstakten är mer än 1 000 gånger så stor som jämfört med läget för 70 år sedan.

En annan FN-rapport visar att inte heller coronapandemin har givit oss det andrum vi behöver. Enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, var 2020 ett av de tre varmaste åren hittills, tillsammans med 2016 och 2019, hela 1,2 grader högre än under den förindustriella perioden, och alltså varmare än den medeltemperaturhöjning som IPCC talar om. Året 2020 präglades också av skogsbränder, torka, översvämningar och smältande glaciärer, enligt WMO.

Nymornat intresse för förnybar el på börsen?

Den som vill placera sina besparingar i hållbara branscher och samtidigt ha viss ränta på pengarna har det inte helt enkelt att hitta rätt. Företag som arbetar inom omställningen från kött till gröna proteiner har än så länge haft det tufft på börsen, och även om förnybar energi var hett på aktiemarknaden 2020, har intresset under 2021 för bolag som verksamma inom solel, vindkraft och annan förnybar energi backat kraftigt. Detta samtidigt som vi i Sverige sett en generell börsuppgång kring 20 procent sedan årsskiftet. 

Trots det gjorde vindkraftbolaget OX2 börsintroduktion på Nasdaq First North den 23 juni, med en riktkurs på 60 kronor/aktie, vilket ger bolaget ett totalt börsvärde på 16,4 miljarder kronor. Ambitionen med börsintroduktionen är att få in nytt kapital för att på så sätt kunna öka farten i nyinvesteringar.


Skriver mer på Mat & Klimat: http://matochklimat.nu/fornybar-el-gar-knackigt-pa-borsen-men-nya-bolag-testar-anda-lyckan/

Klokt regeringsbeslut om kärnavfallet

Med det fokus som varit på V:s och SD:s gemensamma agerande i regeringsfrågan har en annan fråga gått under radarn: regeringens förträffliga lösning på kärnavfallsfrågan. Att dela upp ansökan gällande utbyggt mellanlager och slutförvar gör att vi nu på bästa tänkbara sätt kan lösa hanteringen av det kärnavfall som tyvärr uppstår, samtidigt som vi får rådrum att hitta en långsiktig lösning på problemet. Mycket konstruktivt och elegant agerat!

Maten större ohälsofaktor än alkohol

Att tobak är den i särklass största enskilda orsaken till ohälsa i Sverige känner de flesta till. Mindre känt är att maten vi äter kommer på andra plats, före både alkohol och droger. Detta enligt Global Burden of Disease 2019 (GBD).

Det är Institute for Health Metrics and Evaluation som, genom att sammanställa data om hur riskfaktorer kopplar till sjukdomar, skador eller för tidig död, vartannat år presenterar vilka faktorer som i enskilda länder skapar störst ohälsa. I den nu publicerade analysen seglar konsumtion av rött kött upp som en allt större bov. Men inte i första hand på grund av ökad köttkonsumtion, utan också då forskningsläget ändrats, varför rött kött, i jämförelse med den studie som presenterades för två år sedan (GBD 2017) anses både bidra till en större andel av sjukdomsbördan, och vara en riskfaktor  för flera olika sjukdomar. 

Skriver mer om saken i Mat & Klimat: http://matochklimat.nu/studie-visar-maten-storre-ohalsofaktor-an-alkohol/